Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
STORGRUNDSFISKARE
nåde hvar sänka mellan vågornas häll-liknande
ryggar.
Hemska voro också de moln, som sköto i sned
rad upp genom zenith. De sänkte kyla och mörker
under sig, och de liknade ofantliga djur med
snab-Iar och horn och långa betar, fötter i mängd,
viftande örlappar och svansar som kröktes i ilska.
Båtarna ankrade den ena efter den andra med
näsan mot söder, därifrån vinden stod.
Mörkret var i horsonten i en vid halfcirkel,
men båtarna lågo i orkestern, och i västra
bergens patetiska brand öfver storvulna bergryggar
var scenen med eld och rök. Ett snedt brandsken
sköt därifrån som ur en oerhörd ugnsöppning ner
öfver de små båtarna på det stora oroliga hafvet,
och för hvar gång reflexen flammade till i en båts
rödmönjade botten såg det ut, som vore båten ett
djur, hvilket sårats och nu blödde friskt blod.
Gubben Äbygge satt i sin gamla skötbåt, som
ridit ut många grundstormar. Han hade ankrat,
och han åt nu kvällsvard med sin dräng och sin
piga. De kalla tunnpannkakorna plockades upp ur
sitt röda skrin med smöret och brödet och
stekströmmingen, och mjölkhämtaren slogs upp. Men
sist kom den vanliga öfverraskningen. Drängen
tog fram en ölbutelj och korkade upp.
— Giss på, oin du rakt ha brännvin, Johan!
— Det är nog kylaktigt på sjön så här mot
hösten, tänkte jag, så int kunde det jussom vara
nå ondt i en sup. Hvad tänk I, morbror? Vill I
ha en spik, så här finns det.
— Det skulle nog kanske smakas. Det var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
