Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 4. Örnsköldsvik—Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
LUDVIG .NORDSTRÖM
Calle och filmarna ha suttit på akterdäck och pratat, jag har
sovit och ritat. Sällskapsliv tröttar mig som alltid, jag har bara
en sak att göra: dra mig tillbaka.
Det ser inte ut att bli något av med telefonen, vi kunna inte
ligga vid den kajen för sjöns skull.
§ 6. Kl. 8.25 e. m.
Filmarna resa
tillbaka till Stockholm kl. 9 i kväll, d. v. s. om en halvtimme. De
ha redan gett sig i väg — just nu återkom Skoglund för att hämta
en skinntröja, han glömt.
— Konstig stad det här, sa han. Järnvägsstationen är stängd,
jag träffade en funktionär och sa, att jag ville hämta min
sovvagnsbiljett, som jag beställt från Ulvön. Den finns på busstation,
sa han. Ja, men, sa jag, där vet dom ingenting. Jo, det är en
järnvägstjänsteman, som följer med bussen, sa han. Ja, nu får
man se ...
— Ja, dom är tokiga här i Norrland! sa då Calle. Det finns
varken organisation eller precision på nånting. Allting tycks gå
på en slump. Hinner man inte med ett tåg, får man ta nästa.
Jag noterar detta, därför att det stämmer. Åtminstone mer än
önskligt. Och just nu, då det gäller att rycka upp de goda
norrlänningarna, får den saken inte glömmas bort.
Friden och arbetsroll börja återkomma, nu, då filmarna resl.
Snällare, hyggligare, finare människor kan inte tänkas, och det
hela var ett nöje — men jag är obotlig! Jag kan inte vara
tillsammans med människor. En blytyngd faller över ögonen, magen
börjar värka, jag får faktiskt självmordsfantasier (som jag
visserligen fullt känner värdet eller ovärdet av), och jag kan inte arbeta.
Det är som att ha inte bara för trånga kläder utan kläder, som
varv efter varv skruvas till. Nej, mitt vanliga hemliv: tidigt i
säng, tidigt upp, aldrig en människa mer än vi två, det är min
form av liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
