Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 5. Härnösand—Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNÖSAND—SUNDSVALL
173
Utanför Barsviken, Ångermanland.
i dag, 35 sekundmeler vid Luleå, och eldsvådor och skogseldar
från Tynderö, Sundsvall, i söder, över Örnsköldsvik—Husum till
Luleå i norr, orsakade av den långa torkan och den hårda blåsten,
enligt vad som meddelades i aftonens radio.
Färden hit gick runt nakna, ödsliga, ogästvänliga, att icke säga
rent ut ovänliga klippuddar, i en råkall, gredelinröd solnedgång,
som kom en att huttra och känna sig ensam på jorden, slängande
och gungande i kvällsdyningen, som hävde sig likt långa suckar
upp mot de kopparbruna klipporna. Det hela påminte mig om
den dystraste delen av min världsomsegling: färden från Sydney,
i storm utan uppehåll, ner till Sydaustralien, speciellt biten kring
Cape Howe och Wilson Promontory, där ödsligheten nådde
maximum. Det är underligt med sån där dysterhet på sjön. Man
tycker, att både vatten och land äro liksom gråtfärdiga, att de
för ett ögonblick kommit underfund om, att deras ständiga
inbördes strid är komplett lönlös och i grund och botten idiotisk,
de förefalla önska fred, att få komma ifrån alltsammans, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
