- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
93

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nej, jag är inte hel och ren; jag är dubbelseende och
jag är skitig som livet självt och just därför kan jag ta
ställning! Just för att jag inför mig själv erkänner också
lusten att läsa pornografi kan jag veta att jag aldrig i
hela livet kommer att köpa en hora.

I Paris där man stängt bordellerna hade jag ju bott i
ett gammalt horhus som blivit billigt hotell. Flickan jag
slog mig i slang med på Drottninggatan den natten två
dagar före nyårsafton 1944 var ett fnask. Jag arbetade
då på Värmlands Folkblad i Karlstad men var i
Stockholm över julveckan. Hade pengar och var glad. Hade
gått på krog. Var på väg till sista nattspårvagnen. Hon
verkade trevlig. Vi skämtade och nojsade. Att hon var
hora förstod jag inte först. Jag slog följe med henne
hem mot Gamla stån. Hon bodde på Telegrafgränd.
Men när vi kom fram ville hon niga för månen, sade
hon. Det var ju fullmåne.

– Då slår alla önskningar in.

Sedan neg hon och sade:

– Pengar, pengar pengar.

Hon var ett fnask alltså. Då vände jag och gick.

Men man kan inte, får inte köpa människor. Att
betala för kärlek! Då är det bättre att runka. Hur var den
klosterregel Rabelais lät skriva?

– Gör vad du vill.

Han var ingen borgare som sade:

– Köp det du vill.

Soppan var het. Den värmde. Nu kände jag hur kall
hungern varit. Hela kroppen liksom glödde. Också
fötterna var varma nu. Thélème var utopi, revolutionär
sådan. Jag tittade upp från tallriken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free