- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
247

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


IN MEMORIAM SARA

Moralbudens gråa starr
lade aldrig sin hinna över mina ögon.
De hinsides idealen
– gnistrande irrbloss –
lockade mig aldrig.

Skövlande vådeldar,
skogsbränder tända av dårar.
Jag lägger eld mot eld.
De brända markerna
blir brandgator skyddande åkrarna.


Men sexualiteten min var också då i Urshult i höstas
mest teoretisk. Eva kom ner för att hälsa på. Men inte
till mig. Jag dansade och sådant med några flickor i
Urshult. En vars far hade stor äppelträdgård och
gjorde cider. Sten och jag var på Folkets Park i Tingsryd
samman med Urshultsgrabbarna. Vi drack en flaska
Renat först som man skall. Jag råkade i slagsmål mitt
på torget på natten med Tingsrydspojkar om deras
flickor. Vi rullade kring i gruset och blodet sprutade
inför flickorna som tjoade och skrattade och fnittrade.
Jag fick en framtand utslagen och slog då nästan ihjäl
en senig blond kille som kallades Lillen. Men flickorna
blev då än mer upphetsat förtjusta och hejade på mig.
De vittnade för mig också inför polisen och i
rättegången senare. Tandläkaren i Växjö såg med
oförfalskad avsky på mig när jag kom till honom dagen därpå,
svullen, med ögat uppslaget och hopsytt, spritdoftande
och med gapande hål fram i munnen. Tanden hade ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free