Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privatsak. Men jag protesterar energiskt mot att du
sluter dig in i ditt eget, att du grubblar och tänker i en
egen sfär.
– Du ser inte vad jag ser i religionen, sade hon.
– Livet väntar inte, sade jag. Hela världen ligger i
stöpsleven. Alla värden smälts om. Allt blir nytt här på
jorden. Horisonterna vidgas. Känner du inte att det
strömmar vårluft i lungorna trots att det är höst runt
oss? Men du uppför dig som en sköldpadda. Värre!
som ett ostra! Det är personlighetsförnekande. Det är
farligt. Rätt som det är kommer någon att försöka
bryta upp dig. Sticka ostronkniven i dig för att skära av
själva livsmuskeln på jakt efter din pärla. Den
obefintliga.
Vi satt tätt intill varandra i kylan och talade.
– Jag lever ett annat liv än du Jan, sade hon. Jag har
Kristus också. Jag kommer aldrig att gifta mig heller.
– Det går inte att stänga sig ute från livet, sade jag.
Du som jag är delar av själva livet. Livet är i oss.
Men så vidare mycket mer än kyssa henne fick jag
inte. Hon kysste tillbaka men när min hand under
kjolen på henne kom förbi strumpkanten så högt upp
mellan hennes lår att jag kände hennes varma hud
naken mot handflatan då klämde hon ihop låren hårt,
vred sig loss, föste undan min hand, skrattade och slog
mig lätt på kinden.
– Låt bli mina rasben, har jag sagt.
Sedan gav hon mig en puss, inte en kyss.
Jag tog elvan hem, stod i mörkret på motorvagnens
främre plattform med molande värk i testiklarna som
alltid när jag varit en kväll med Sara. Haft stånd nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
