Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddar Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med lyfta knytnäfvar, och ett ögonblick tänkte jag
på döden. Men grosshandlaren och riddaren och
mördaren Gustafsson lät sina näfvar sjunka, den
farliga glansen försvann ur hans ögon, och han
yttrade långsamt och med bitande hån:
»Jag skall säga dig en sak, min käre Dan.
Du är afundsjuk, af-und-sjuuuk!»
»Afundsjuk, ho, ho! Jag afundsjuk,
håhåhåhåhåhå!»
Jag skrattade högljudt. Men så kände jag att
jag blef röd af ansträngningen, och så rodnade jag
för att jag rodnade, och så rodnade jag för att jag
rodnade för att jag rodnade...
Riddar Gustafsson var då också för obehaglig
med sitt infernaliskt retsamma grin.
»Hör på, Dan!» sade han slutligen värdigt
och allvarligt. »Utnämningen kom fullständigt
öfverraskande. Hade jag bara blifvit tillfrågad om
saken på förhand, så hade jag naturligtvis afböjt.
Jag kan inte förstå att k. m:t inte hör sig för
först.» Riddar Gustafsson föreföll ganska stött på
k. m:t. »Men nu», fortfor han, »tycker jag det
vore fånigt att ställa till krångel för en sådan
bagatell. Jag kan så gärna behålla den. Det gjorde
Staaff med sin pladaska. Jag gör som Staaff. Men
naturligtvis kommer jag aldrig att bära den.»
Nej kanske inte på nattskjortan, tänkte jag,
men jag sade:
»Utom då du är absolut tvungen.»
»Ja, naturligtvis, utom då jag är absolut
tvungen», sade riddar Gustafsson.
»Jag kan inte neka till att det skulle fröjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
