Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDERNA.
t
ibånöerna*
Det är inte alltid så godt att- veta, hvar man
skall göra af händerna. Det är ganska underligt,
ty man har ju haft dem så pass länge, att man
borde vara van vid dem.. Men hur det är, så är
det litet besvärligt med dem ibland. Bäst är det
pär man glömmer bort dem och de få sköta sig på
•egen hand, då reda de sig alltid och bära sig sällan
Meii när man tänker på dem händer
fumligt åt.
det, att man får skämmas för dem.
Man kunde tycka, att det ändå går an för oss
karlar. .
Vi ha ju byxfickorna och västarmhålen och
understundom äfven helskägget, men kvinnorna ha
t
knappast något annat än den lilla näsan. Och så
handarbetet förstås. Det är dem till god hjälp, men
när det saknas, så förefaller det som om de hade
föga mera att göra än att dalta med det rosiga an-
siktet. Javäl, det är nog sant, men hur det är så
reda sig nog fruntimren ändå i allmänhet bättre än
karlame. Kvinnornas små hvita tassar, vare sig de
nu ha något att beställa eller hvila sysslolösa i skö-
tet, äro ju också vida angenämare att se än våra .
stora, röda, muskulösa och håriga labbar. Och det
veta kvinnorna och det ger dem en säkerhet som
gör, att de mera sällan slå ned en statyett och nä-
stan aldrig en
staty.
Herr Karl Svensson var
häromdagen bjuden på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
