- Project Runeberg -  Nordisk familjebok : humoresker /
143

(1907) [MARC] Author: Dan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - Tre trappor. Inackorderingsfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U
m
ETT STOCKHOLMSHUS. *43
det lamslog ingalunda genom sin anspråkslöshet —
»maten är enkel, men smaklig»
det härjade frukostbordet
äro glada, väluppfostrade unga människor. Jag äl-
skar att omge mig med ungdom. Först ha vi språk-
lärarinnan, en särdeles behaglig och verserad dam,
talar alla språk och resonerar i alla ämnen, men hon
tål inte motsägelser. Hon bor tillsammans med min
dotter, som redan är stora flickan, går i åttan. Hon
är ett synnerligen nyttigt sällskap för min dotter,
fast jag inte tycker riktigt om att hon röker om
nättema. Så ha vi en
ung flicka som studerar
vid högskolan och en annan som är elev vid kon-
servatoriet och en tredje som
ger massage. Så ha
vi ett par teknologer och en bokhållare, men en
verkligt
fin bokhållare, med eget rum. Ja, den ungdomen,
hvad den är förtjusande! Hvarenda kväll äro vi
samlade här och musicera eller läsa Sigurd eller im-
provisera en liten bal för de unga damernas skull
eller spela —
ja, det låter ju förfärligt! —
en li-
ten knack för de unga herrarnas... Men jag höll
ju alldeles på att glömma kamrem! Han har bott
hos mig i tio år och har lofvat att aldrig lämna
mig. Han är så snäll och rar och präktig och sta-
dig. Och lian bjuder ofta mig och min dotter på
teatern —
jag och min dotter svärma för teatern ...»
»Jag fruktar att min vän får en
farlig rival i
er kamrer, min fm», sade jag i det jag reste mig
och tog farväl.
I dörren till tamburen stötte jag ihop med en
outsägligt glåmig yngling, som med ett uttryck af
jag sneglade på
»och alla mina gäster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 7 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofa/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free