Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungen och ungkarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
J
Rl
té8 UNGEN ÖCH UNGKARLEN.
presenterad för honom, hade inte en
aning om hans
obehärskade och vildsinta karaktär. Jag gaf mig.
Min syster klädde af Olle och jag tittade på för att
lära mig litet till påklädningen på morgonen. Ja,
han hade inte väl kommit ikull förrän han sof, och
min syster och svåger tassade ut med pekfingret på
munnen och jag var ensam med den olycksaliga
pojken. Han sof emellertid ännu.
»Ett sådant litet lif! hviskade jag nästan rörd och
drog mig sakta ut i arbetsrummet och åt kallskuret
och satte mig sedan och läste tidningar och tidskrifter.
Dörren till sofrummet stod på glänt och jag
hörde lille Olles jämna och lätta andedrag och tänkte
på framtiden och fröken Anna Andersson
hon har gjort sig till för mig nu en
fyra, fem år.
Vid 11 -tiden kände jag mig sömnig och så smög
jag mig in i sängkammaren och klädde försiktigt af
mig och kröp till kojs. Min säng stod alldeles intill
schäslongen.
Olle sof fortfarande. Jag stoppade ömt om
honom, och så släckte jag lampan och skulle just
till att sluta ögonen då jag hörde en
pipig röst.
»Mamma!»
Jag teg. Rösten gick i crescendo.
»Mamma!... Mamma!... Mamma!»
t
du vet
R
I
Jag sträckte ut min hand och fick i mörkret
täg i Olles. Min hand är nog litet större än min
systers. Olle. måtte ha misstänkt att det inte var
hennes, ty han kastade sig oroligt på schäslongen
och så började han kvida.
»Vyss! Vyss! Vyss!» hviskade jag vänligt öf-
|«f
vertalande.
1
P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
