Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
våt! Jag måtte också gjort en ganska ömklig figur, ty löjt-
nanten höll på att fördärfva sig af skratt.
Vi togo oss genast i land och gjorde upp eld. Också
löjtnanten hade blifvit våt, men jag var värre: hade knappast
en torr tråd på kroppen. Naken sysslade jag på strand med
att torka paltorna. Och så styrde vi då ut igen och färdades
omkring 5 verst utan vidare äfventyr, än att vi efter hand
blefvo genomblöta igen. Löjtnanten hade nu- sin oturstimma:
han höll på att kantra och fick sin ekipering nedvätt. Strax
därpå mötte en större bråte, hvarför vi hade dubbel anledning
att söka land. Också här träffade vi. Trafims flotte; det
gladde oss att se spår efter honom.
Flottarna voro för tunga för oss. Yi stretade och drogo,
men vi orkade ej få dem öfver bråten eller älfbacken. Heller
ej räckte krafterna till att bygga nya flottar. Situationen
började tillspetsa sig på ett ganska betänkligt sätt. Nu
verkade vi absolut »förolyckad expedition»! Yi valde ut
hvad vi måste lämna och surrade in detta i en pressenning,
skrefvo våra adresser i en björk och reste årorna i strand
• med pilar inåt depoten. Och så återstod ej annat än att
knoga och gå. Löjtnanten bar en del uniformspersedlar och
kläder, jag i en väska cacaoburken med en dryg bottenfylla
och en burk sur Liebigs köttextrakt, kaffepannan vid väskan
och yxan öfver axeln. Det skulle varit bra att haft gevär
också, men vi kunde ej föra något sådant på de små flottarna,
ammunitionen skulle fördärfvats af väta och vi hade ej kunnat
åtkomma hvad vi lyckats skjuta.
Det gällde nu att gå, gå så länge vi orkade. Svårast
var det med att stränderna voro så ohyggligt sönderskurna
af vårvattnet och dessutom snåriga. Yi fingo gå långa om-
vägar, höllo ibland på att villa bort oss från floden, vadade
öfver sanka myrar och ängar och sund, trängde fram genom
den med ung, spärrig silfvergran beväxta terrängen i strand.
Efter flere timmars vandring sågo vi motsatta stranden höja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
