Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
från alla större platser mera afstängdt läge äD detta Karesuando
har, kan väl knappast låta sig tänkas: till Gellivare 21 mil,
till Skibotten vid Lyngenfjorden 17,6 mil, till Pajala omkring
20 och till Haparanda 40 mil. Anmärkas bör nu också, att
till Karesuando ingen slags ordentlig sommarväg, ej ens en
gångstig leder, hvarför man nämnda årstid är hänvisad till
att färdas i forsbåt på älfvarna, där blott styrmännens skick-
lighet och pålitlighet möjliggöra en resa utan förlust af far-
kost, last och människolif, medan man åter vintertiden får
köra med häst, om och så långt dylikt kan ske, eller eljest
som regel i pulka efter ren. Till följd af denna aflägsenhet
från handelsorterna — ett förhållande som emellertid väsent-
ligt förbättras genom inrättande af järnvägen förbi Torne träsk
— ligger i öppen dag huru dyra alla lifsförnödenheter måste
blifva, som transporteras till Karesuando. Sommartiden beräk-
nas t. ex. frakten för en säck mjöl på Muonio älf till 50
öre pr mil, hvadan det redan i Pajala dyrt köpta mjölet i
i Karesuando betingar ytterligare 8 kronor för säck. Vinter-
tiden kan man köpa mjölet litet billigare på några andra håll
och behöfver då i fraktafgift från Skibotten eller Gellivare
betala »endast» 5 kr. för hvarje säck.
Befolkningen här uppe, som utgöres af omkring 1,300
personer, består så godt som uteslutande af lappar och finnar,
bland hvilka det lappska elementet är afgjordt öfvervägande
eller vid pass 70 procent af hela folkstoeken. Dessa sock-
nens invånare äro dels nomadiserande (fjällappar), dels fast
boende (lappar och finnar), hvarförutom här som eljest öfver-
allt finnes en till ett hundratal individer uppgående parias-
klass, »tiggarlappar», ofta nog en gång välburgna nomadlappar,
som genom allehanda vidrigheter förlorat sin dem anvisade
existenskälla, renhjordarna. Gränsespärrningen mot Finland
och det årligen återkommande bråket med norska nybyggare
äro ofta grund till en fri fjällapps degradering till träl åt andra.
De bofastes kommunalutskylder betalas med 10 kr pr bevill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
