Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågor som de, skulle icke heller inom kolonien erhålla några
medborgerliga rättigheter. Williams ogillade på det lifligaste
detta deras beslut. Ty han ansåg det i högsta måtto
orättfärdigt att tvinga någon att tillhöra en kyrka och underhålla prest
m. m. blott för att hafva politiska rättigheter. Genom sitt fria,
öppna väsen och sitt kätterska tänkesätt ådrog han sig mycken
fiendskap. På hösten 1635 dömdes han till landsflykt såsom
farlig för landets regering. Han skulle dock få stanna qvar i
Salem till på våren 1636. Men emedan hans åsigter grepo
omkring sig med stor hastighet, sände man bud till honom med
befallning att redan i januari infinna sig i Boston och anträda
resan till England. När budet kom, hade han emellertid redan
lemnat platsen samt i köld och snöyra flytt söderut. Efter 14
veckors färd genom obanade trakter och i saknad af allt, som
är erforderligt för en så äfventyrlig resa, ankom han till Rhode
Island och slog sig ned der vid Narragansettviken. Som han
under denna färd sett så många bevis på Guds underliga försyn
och ledning, kallade han platsen: Providence, d. v. s.: »Försyn».
Af dervarande indianer mottogs Williams på det hjertligaste.
Af deras höfdingar köpte han ett stort landområde och anlade
kolonien Providence, der alla för sin tro och religiösa
öfverty-gelse förföljda skulle finna en fristad.
Styrelsesättet vid kolonien blef republikanskt. Alla frågor,
som rörde kolonien, afgjordes pä allmänna folkmöten. Anda
intill denna dag har detta haft ett märkligt inflytande på Rhode
Islands politiska historia. Williams var i allt rättänkande och
oegennyttig. Sin jord delade han mellan fattiga och förföljda.
Mot sina förra förföljare visade han stort ädelmod. Alla sökte
han hjelpa, så vidt han kunde. Men af hans lidandes historia
lära vi, hvad historien annars ofta bekräftar, att när de förföljda
komma till makten, så blifva de vanligen förföljare och glömma
alldeles bort, hvad de under egna lidanden lärde om
samvetsfrihetens betydelse.
Providence är nu en stad på 130,000 innevånare. Den
anses vara den renaste och trefligaste i Amerika. Stora rikedomar
eger den äfven. »Westminster Street », som är stadens förnämsta
handelsgata, påminner lifligt om Drottninggatan i Stockholm
med sina höga hus och glänsande butiker. Staden har en
framstående högskola och ett stort universitet. I kyrkligt af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
