Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreställande en soldat. Det är uppfördt till minne af de 9,38
män från Cambridge, som föllo i det borgerliga kriget. Vid
dess fot ligga 4 gamla kanoner, som användts i samma krig.
Man gör i Amerika mycket mer än hos oss för att
upp-lifva och stärka den fosterländska känslan. Derom skall jag
äfven framdeles blifva i tillfälle att nämna något. I allmänhet
känna sig ock amerikanarne likasom engelsmännen synnerligen
stolta öfver sitt land. Man finner icke hos dem, såsom ofta hos
oss, denna likgiltighet för fäderneslandet, som utgör hvarje
fosterlandsväns sorg och grämelse att skåda.
Den dag, jag besökte Harvard College, hölls der en fest af
den klass studenter, som just i de dagarne skulle afgå från
universitetet. Jag var närvarande dervid. Den hölls i den nyss
nämda festsalen i Memorial Hall och firades dels med sång och
musik, dels med tal och uppläsning af verser. Den förra delen
var temligen skral i jemförelse med, hvad en svensk är van att
höra i Upsala. Den senare delen deremot var mycket bra.
Jag tror icke, att många af våra svenska studenter skulle kunna
hålla sådana tal, som der höllos.
Från universitetet gick jag till den historiskt märkvärdiga
plats, der general Washington den 3 juli 17 -5 under en stor
lummig alm, hvilken ännu står qvar (se teckningen sid. 161)
öf-vertog befälet öfver de amerikanska trupperna, hvilkas segerrika
strider under hans ledning hade till resultat de amerikanska
staternas fullständiga lösslitande från Englands herravälde.
Derifrån fortsatte jag naturligtvis min väg till det
närbelägna hus, der general Washington hade sitt högqvarter, sedan
han tagit befälet öfver trupperna. Det är både till sitt yttre
och sitt inre väl bibehållet af de egare, som sedan dess
innehaft det samma. Under de sista årtiondena har det tillhört
Longfellow, Amerikas störste skald, och har derigenom vunnit
ett ökadt intresse. Longfellow dog här år 1882 och lemnade
sitt hus i arf åt en son eller dotter (jag mins ej hvilketdera),
som nu bebor det. Den nedre våningen står alldeles så, som
han lemnade den. Särdeles gripande var det att inträda i hans
arbetsrum och se sakerna ligga, såsom de lågo under den tid,
då han som ifrigast arbetade der. Af hans skrifter äro
åtskilliga öfversatta på svenska. Han sjelf var en älskare af
svensk litteratur och har äfven till sitt modersmål öfverflyttat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
