Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blatchford är medlem i allehanda sällskap för mission och
välgörenhet. Man sade mig, att han var mycket rik och
välgörande, det senare utan att stöta i basun för sig, hvilket
annars är mycket vanligt i Amerika. I staden har han ett
ståtligt hus, som jag senare gick igenom. Hans landställe är
mycket vackert. När vi kommo ned från taket, sällade sig
min son till ungdomen för att slå boll. Vi andra slogo oss
ned på en gräsplan i skuggan af stora träd och samspråkade.
Samtalet fördes på tyska. Sedan vi sålunda hade tillbragt en
angenäm stund, skulle vi in och spisa middag. När vi stego
upp för att gå, sade fru Blatchford till mig:
»Innan vi spisa, vill jag, att ni skall följa mig till vår
kusk och skaka hand med honom och hans familj. De äro så
snälla menniskor. Han har varit hos oss i 16 år. Dessutom
är han svensk.»
Naturligtvis gjorde jag henne med glädje till viljes, och
vi — kuskens och jag — voro å ömse sidor belåtna med
sammanträffandet.
Måltiden var enkel. Den bestod af två rätter mat samt
glace.* Ack, hvad det är skönt, när man är bortbjuden, att
slippa äta sig förderfvad. Som dryck bjöds iskallt te. Jag
hade aldrig hört talas om sådant förr, men fann det mycket
läskande. Jag vill verkligen rekommendera det till mina
läsare. Försök det en gång, och du skall säkert göra om det.
Lägg ett stycke is i ett glas och slå te deröfver. Det är hela
processen. Socker och grädde kan du efter behag taga eller
icke taga dertill. Försök bägge delarne.
Efter middagen samlades vi i förmaket för att läsa Guds
ord och bedja. Sedan vi sjungit en sång. uppmanade herr
Blatchford mig att läsa Ps. 23 på svenska, hvilket jag också gjorde.
Derefter föllo vi alla på knä, och professor Curtiss bad högt.
Bland de närvarande voro äfven husets tre tjenarinnor, två
svenskor och en norska. När de kallades in, satte de först
sina stolar utanför tröskeln till förmaket. Der var ju
främmande, och de voro blyga, helst som de voro klädda i sina
arbetsdrägter. Men fru Blatchford tyckte icke om det utan
gaf dem genast en vink att flytta in stolarne. Detta gjorde på
* Glace äter man öfverallt i Amerika nästan hvarje dag hela sommaren
igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
