Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde döma, voro sant troende. Församlingen var till en
början fristående. Hennes medlemmar voro ifriga s. k.
Rosenii-läsare, hvilka hyste farhågor för den redan då existerande
Augustanasynoden, emedan de ansågo henne vara alltför lik
den gamla statskyrkan i Sverige. På Olssons inrådan slöt
församlingen sig emellertid snart till Augustanasynoden, inom
hvilken Olsson också blef en af de verksammaste männen.
Allt gick nu lugnt och stilla till på hösten 1872, då en storm
bröt lös, som varade länge och rörde sig hufvudsakligen
omkring den s. k. »nya åskådningen af försoningen» samt den
derpå grundade rättfärdiggörelsen. Striden fördes med djupt
allvar och nit, ofta med mycket stor bitterhet. Olsson var
väl den, som kraftigast och häftigast grep in i den samma.
Han såg i den s. k. nya åskådningen en fullkomlig
omstört-ning af kristendomens grundval. För att desto kraftigare
kunna föra striden uppsatte han en egen tidning, kallad »Nytt
och Gammalt», som han utgaf en kortare tid Striden
slutade dermed, att åtskilliga af dem, som omfattade den nya
åskådningen, uteslötos ur församlingen. Andra sågo sig af
omständigheterna föranlåtna att träda ut. De frånskilda
förenade sig med några andra troende, som dittills icke tillhört
församlingen, och bildade en egen församling 1874. Denna
församling har utvecklat en stor andlig lifskraft, och många
hafva genom hennes verksamhet blifvit omvända.
Nu är Olsson en helt annan man. Sistlidnc sommar (1889)
skref han i tidningen Framåt några artiklar, som väckte stor
glädje bland de frisinnade. Just de grundsatser, som
missionsvännerna hylla med afseende på »bekännelsens» betydelse,
funno der en liflig genklang.
Förutom missionsförsamlingen finnas tre andra
församlingar i Lindsborg, en luthersk-, en metodist- och en
baptistförsamling. Don lutherska är den största.
Lindsborg blef stad år 1879 och har f. n. ett
innevånareantal af icke fullt två tusen. Då den är anlagd af svenskar
— såsom dess egentlige grundläggare kan räknas Olsson —
är det naturligt, att stadsstyrelsen, affärsmännen och folket för
öfrigt till största delen utgöras af svenskar. Staden är ett
fridfullt och godt samhälle. Der talas hufvudsakligen svenska
språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
