Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Det var med misstro och ångest, jag
första gången var närvarande, när Maria
klädde af sig. Jag känner de vackraste
kvinnor, hvilka aldrig, utom möjligen i
ensamheten, taga af sig sina strumpor. De äro som
påfåglarna och hafsjungfrurna, hvilka af blygsel
dölja sin nedersta del.
Då Maria icke hade kvar något annat
obehörigt än sina hvita strumpor, satte hon
sig på sängkanten, sträckte ut fötterna och
sade: Tag nu af mig strumporna.
Då visste jag, att hon var utan lyte. Och
liggande framför henne, kysste jag hänryckt
en fot, så skön, så knubbig och mjuk, som
någonsin en skald med lögn och omkostnader
har gifvit sin älskade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
