Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
luften gör godt. Den torra tröttheten löser
sig upp i mildt vemod, i stilla saktmodig
längtan. Kom du i denna stund, Maria, jag
gjorde dig visserligen intet ondt! Jag skulle luta
min kind mot din, och i den milda vårkvällen,
som löser alt hårdt och fruset, skulle jag
bekänna för dig mitt hjärtas ljufva hemlighet,
som nu börjar att dagas i min själ,
–-Jag vänder mig om och ser
med ett leende, att ljusen ännu brinna på
festens bord. Jag släcker dem långsamt, det
ena efter det andra. Och jag sitter ännu
länge i mörkret, utan att tänka, utan att lida,
utan begär och utan saknad, endast uppfyld
af saktmodig längtan och ett ömt behof att
vara god mot Maria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
