Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munktells mek. verkstads aktb., Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"1
1
Munktells verkstäder.
MUNKTELLS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG
ESKILSTUNA.
Snart elt sekel har förflutit, sedan den Munktellska verkstaden i all anspråkslöshet
grundlädes. Det var nämligen, närmare bestämt, år 1832, som John Theofron Munktell i
Eskilstuna började en verkstadsrörelse, vilken efterhand utvidgats till det nuvarande stora
industrietablissementet. Tillverkningarna hava, som vid alla under 1800-talet startade svenska
verkstäder, varit synnerligen varierande. Så hava de bland annat omfattat lokomotiv,
skördemaskiner, mudderverk, vändskivor för järnvägar, verktyg etc., för att så småningom stanna
vid några speciella grenar. Tillverkningen av tröskverk och ånglokomobiler började ganska
tidigt; de förra äro sålunda tillsammans med motorplogar, råoljemotorer och vägmaskiner
några av de största artiklarna, som nu äro föremål för en långt nådd specialisering.
Verkstaden åtnjuter även stadgat rykte för sina tillverkningar av pressar, hejare och svarvar,
och, sedan 1917 aktiemajoriteten i E. V. Beronius Mek. Verkstads Aktiebolag inköpts,
också för sina snickerimaskiner.
Verkstadskomplexen äro belägna vid Eskilstunaån och hava direkt förbindelse båtledes
med Stockholm och Göteborg samt med järnväg till det svenska järnvägsnätet. Bland
byggnaderna tilldraga sig särskilt de under 1917—1918 uppförda verkstäderna för
tillverkning av verktygsmaskiner liksom gjuteriet, som inom parentes sagt är ett av de största i
Skandinavien, särskild uppmärksamhet. Såväl dessa nyare verkstäder som de äldre
byggnaderna tillhöra i fråga om den maskinella utrustningen ävensom beträffande moderna
anordningar i övrigt vårt lands mest förstklassigt utrustade anläggningar.
Verkstaden sysselsätter för närvarande omkring 1,000 personer, och försäljningssumman
under 1928 uppgick i det närmaste till 8,000,000 kronor.
Tröskverkstillverkningen är, som ovan antytts, en av firmans specialiteter, och
försäljningen av tröskverk dominerade redan tidigt på den svenska marknaden. Dessutom bedrives
stor export till länderna österut samt sedan några år tillbaka även till en del av
Balkan-länderna.
Det goda namn, de Munktellska tröskverken fått om sig, får till stor del tillskrivas den
omsorg, som nedlagts och alltjämt nedlägges på tillverkningen och härför använt material,
samt sist och icke minst det faktum, att intet lämnas ogjort för att tröskverken, vad
konstruktionen beträffar, skola hålla jämna steg med utvecklingen inom branschen.
Sverige har som bekant varit föregångslandet för tvåtaktsmotorer, och den Munktellska
firman var en av de många svenska verkstäder, som redan i seklets början ägnade mycken
lid och kraft åt utexperimenterandet av en för olika behov lämpad ekonomisk
tvåtakts-motor. Den har även lyckats i sitt uppsåt. De nyheter och förbättringar, som alltjämt
vidtagas i tvåtaktsmotorernas konstruktion, återfinnas i de av Munktells tillverkade RÅOLJE-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
