Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
en panisk förskräckelse för arbetarnes stundom
hotfulla miner, avsky för deras smuts, ringaktning för
deras outvecklade smak o. s. v. Man glömmer att
man — om ej annat så genom att tiga — varit med
om att tvinga dem att bli, vad de äro. Denna
agitation bland överklassen tänker jag emellertid kunde
förenas med det högst behjärtansvärda syftet att
träda i förbindelse med arbetarne».
»Det är nog sant ändå», inföll Nylander, »att
arbetarne inte äro socialister på samma sätt som vi.
Vi äro, individuellt som socialt, före dem. Vi ha
större behov och större synkrets. Det fordras
oerhört mycket för att kunna uppfostra folk till sunda
behov, till begär efter bildning, njutning och
skönhet i sann mening. Tills vi nå dit, måste arbetarne
vara kortsynta och ofta taga skal för kärna. Hur
skall den kunna mäta socialismens storhet, som
ingen historia, ingen naturvetenskap kan? Omöjligt.
De se allt efter sin måttstock och måste emellanåt
bli småaktiga, orättvisa och göra felslut. Vi få inte
vid agitationen för socialismen utgå från den
förutsättningen, att alla överklassare äro bovar, som
av förakt för arbetarne suga ut dem. Det finns bland
överklassarne massor, som endera aldrig tänkt på
den sociala frågan eller ock på fullt allvar tro, att
de äro i sin goda rätt och att socialismen verkligen
hotar den gudomliga världsordningen eller,
genomförd, skulle skapa ett olyckligt samhällstillstånd. Vi
förstå, huru detta kan komma sig, ty vi känna histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
