Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TRÄTÄLJA. 71
domdags varit sjöar. Till bevis derpå har man der funnit
gamla båtstammar och isynnerhet på Stubberudsmossen en
myckenhet ekelågor och bottnar af 3 famnars vidd ?).
2) Gillbergs härad.
Detta härads ljufliga belägenhet omkring Fjolen och
Sifhälla elf kunde ej annat än locka hit folk, så snart folk tog
hemvist i Värmland. Vi hafva förut nämt, af hvad anledning
det blifvit kalladt Gällhem eller Gaulum, neml. att här varit ett
afgudahus, kanhända inrättadt åt Thor, hvars prester kallades
Gäller. Men Kaarberg ”) har ock anfört ett slott på en holme
i elfven midt för Gillberga by, hvars rudera 1690 voro synliga
i stora gråstenar, som varit med ler och torf sammanfogade
och således troligen tjent konungarne eller jarlarne i den tiden
till bostad.
En slags märkvärdig fästning på Rudsklätten ?) får jag
föra till detta tidehvarf. Denna Rudsklätten är en märklig,
merendels skogbeväxt bergshöjd vid vestra sidan af Glas- eller
Stafnäsfjolen, som af naturen är svår att komma uppför; men
konsten och mödan hafva gjort mera till. En rundel af berget ’)
är omgifven af smärre och större stenar, som utgöra en mur
och förskansning, den en fiende t. o. m. i våra tider skulle
1!) Detta skedde, då åboarne i södra ech norra Hult röjde sig äng vid
mossens ena ända. I bemälta byar blefvo fynden sedan förvarade intill vår tid.
(se prost. Spak M.S.) Klara vittnesbörd, att Venern blifvit mindre än fordom.
Eljes kan man vissa är Öögonskenligen se sjons fall! på åtskilliga ställen, der
stränderna äro grunda. Till ex. 1757 och 1758 var han så utfallen söder om
Hargene domarestenar, att man kunde gå torrskodd nära !/+ mil på sjelfva
sjöbotten. Dock berättade folket, att detta skulle återkomma om andra 7 är. Jag
hade ej tillfälle att se, huru det skedde; men det är visst, att om Venern så
stigit vid Näslandet som i Visnums, Olme och Väse härader de 2 sistförflutna
åren 1771, 1772, så har väl denna !/; mil och mera varit segelbar. Jag får vidare
tala om Venerns fallande och stigande på annat ställe.
2) 1. ce. Det borde ej synas skäl att tvifla på trovärdigheten hos en man,
som var född ej öfver 4 mil från stället; men likafullt fins der nu ingen holme
af denna beskaffenhet, och att han ej menat Linnarsnäs Kulle är klart deraf,
att han på sista sidan nämner båda stenhögarne å ömse sidor om elfven jemte
den slitna sagan om Jättekast.
8) Gent öfver sjön från Stafnäs kyrka, som synes liksom under fötterna i
S. O., då man är uppe på höjden eller berget.
4 Till större rymd än Eda skans i vår tid. Denna har varit alla
obekant, ända till dess Herr Conmminister Hedén och jag funno på honom om
pingst : 1770 af en händelse, att vi klefvo upp för berget i tanke att eftersöka
stenkuminel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
