Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 275
Konungen ville derför hellre bruka lämpa. Han sände en
beskickning af höga herrar till hertigen med anmodan, att han
ville taga liturgien för god och införa den i furstendömet;
men svaret blef kort, att "det komme hvarken konungen eller
hertigen till att företaga någon ändring i religionen, såvida de
ej ville rubba faderns testamente", och ifrån den stunden blef
det gamla agget mera upplifvadt, så att ock konungen icke
trodde sig om att gifva sin bror del af det beslut, han fattade
den 10 Mars 1575, att taga kon. Erik af daga, genom hvad
medel det ock kunde ske ?).
Tiden instundade ändtligen till hertigens utrikes resa, sedan
han i 8 år fått sköta sitt hertigdöme. Han förordnade 1577
den 17 Augusti ett ståthållarskap öfver hela hertigdömet och
reste sin väg. Här är hvarken rum eller föresats att följa
honom genom de flera hof och större städer, som han
genomvandrade. Nog af, att han i Heidelberg fann det han så
långväga sökte, och blef der förlofvad med churfurstens af Pfaltz,
Ludvig IV, dotter, Anna Maria.
Henne lemnade han för den gången qvar i Tyskland och
reste sjelf hem till Sverige; men efter någon tids förlopp for
han åter ut att stå brudgum. Den 6 April 1579 förordnade
han ett nytt ståthållarskap öfver hertigdömet och den 3 derpå
följande Maj höll han sitt biläger i Heidelberg.
Hertigen kom snart med sin unga gemål tillbaka till
Sverige, der hennes fromma sinnelag kom väl till pass. Under
hertigens utländska resa hade hans presterskap den 17 Sept.?)
hållit ett möte i Nyköping, der de med hans samråd förenade
sig att aldrig antaga liturgien, men evigt blifva vid Åugsburgiska
bekännelsen.
Konungen tog illa vid sig för ett sådant steg, som de tagit
utan hans vétskap och hatet ökade sig så, alt det icke
undgålt ett blodigt krig, derest icke drottningen och hertiginnan
lagt sig emellan och stält allt till godo: ett stort bevis på
hertiginnans skicklighet att vinna drottningens medbåll i en
sak, som eljes rörde hennes ögonsten.
Hertiginnan hade gifvit sin herre 2 döttrar, när de begge
fattade lust att ånyo göra en resa till Heidelberg. Den 11
’) v. Dual. 1 ce. $ 12.
?) Hist. Ablnan 1755.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
