Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 329
dock får ingen af dem hafva flera tomter än den, han bor på,
om han ej har barn, som vilja blifva borgare. Dö de, skall
tomten säljas. Finnas ej arfvingar, ega kronan och staden
hvardera hälften.
14) Hvar och en får ej fritt brygga, utan vissa bryggare
skola tillsättas, som för eldsvåda hafva sina brygghus utom
staden. Vissa dertill utsedda män uppbära 1 mark accis
(= tull eller afgift) för hvar tunna säd, hälften till kronan och
det andra till staden. Vid straff får ingen hafva egen
bryggstock i sitt hus, utan brygga mot betalning hos bryggaren, och
för hvarje tunna, som utsäljes, hafve kronan half mark och
staden 2 öre.
15) Om utländingar och andra vilja sig här nedsätta,
skola de lofva, innan de gålt sin borgaeeed, att qvarblifva i
alla sina lifsdagar. Skulle någon sedan vilja flytta, tillbjude
staden eller besutten borgare hus och hem. Vill ingen annan,
skall staden dem elter mätismanna ordom köpa. och tredingen
af hans lösören äro förfallna under staden. Söker han dem
undstinga, höra hus och grund för intet staden till. Eger
någon inomstads fordran hos honom, hafve han största och
första rätt i lösören, och sedan utomstads borgenär.
16) Till stadens byggnad och förbättring efterlåtes tionde
penningen af allt, hvad i staden faller. Har någon utomstads
att här ärfva och vill här ej bo, gifve hvar tionde penning
och sälje ej fastigheten till annan än stadsbo efter mätismanna
ordom. Vill han ej sälja eller sjelf besitta, höre den ena hälften
kronan och den andra staden till.
k | +
Man kan väl tro, att här hade några borgare satt sig
ned, innan dessa previlegier undertecknades, isynnerhet som
Kytthyttan 1608 bygdes i st. f. Vekhyttan efter konungens
befallning och tillstånd ’); men efterhand ökades snart hopen af
hvarjehanda slägter och tungomål: bergsmännen vid Vekhyttan
och Storbron, Värmlands ach Dahls bönder, vestgöthar, valloner,
’) Kytthyttan blef dock 1611 ödelagd, och dess skog anslagen till staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
