Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
in i landet från gränsen, ju mera olikhet träffar man på folket
till både in- och utvärtes beskaffenhet; men det har ock sina
skäl, änskönt dessa ock skulle härstämma från de äldsta
inflyttningar.
Åtminstone skall vara visst och af många hederliga män
anmärkt, att ju närmare bönderna bo städerna och ju flera
herrskaper de hafva i nejden, ju mera äro de illsluga och
inbundna, eller ock efter omständigheterna på annat sätt mera
ängsliga, tröga, rådlösa och dyrlegda, mindre hjelpsamma och
gästfria, kan ock hända mindre förmögna. Men denna orsak
har ännu icke till någon fullkomlighet träffat in i
gränshäraderna !). Med bergsfolket har det helt annan beskaffenhet än
med någondera delen af de andra. Vi få se dem särskildt.
Jag vill icke tala om, då svåra och tryckande tider infalla,
som nog kunna lägga grund till ombyte af folks tänkesätt och
sinnelag. Den mäktiga kan vara grym och hård, så blir snart
den nödlidande försagd och modfäld; allt inbördes förtroende
försvinner och egennyttan sätter sig i högsätet. Men om sådant
någon gång händt hos oss, så hafva vi genom Guds hjelp orsak
att hoppas en bättre framtid. Emellertid passar sig bäst atti
denna del längre fram betrakta hvarje härad särskildt.
ok
De flesta hemman blefvo vid reformationstiden antingen
kronans egendom eller ock konungens arf och eget. Dessa fingo
dock bönderna ostörda bebo och bruka, så länge de skötte dem
rätt och utgjorde sin skatt. Hert. Carl bortbytte väl några
gods till frälse mot lika goda hemman i andra län; dock voro
de ej af någon betydlig myckenhet”). Men i början af vårt
förevarande tidehvarf blef helt annan ställning.
Kon. Gustaf Adolf hade tillika med kronan ärft svåra krig
med 3 mäktiga grannar: Danmark, Polen och Ryssland, hvilka
1 Elfdalingarne likna dock de andra minst, hvilka tyckas vara ett folk
för sig sjelf. |
?) Jordeboken, som 1540 upprättades öfver Värmland och är den äldsta,
har förste expeditionssecreieraren i Kgl. Maj:ts och rikets cancelli C. F.
Fredenheim gunstigt behagat lofva mig i afskrift ur kungl. kammararkivet. Den
lär kunna gifva mycken upplysniug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
