Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VII. Om krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 499
3. Göuldenlöwskriget eller fyraårs-fejden I675.
Krig, huru länge de än kunna vara påtänkta i potentaters
hufvuden, så komma de dock merendels hastigt och emot
förmodan öfver undersåtarne, ej annorlunda än hiskliga molnskyar
efter blidaste solsken. Så skedde i Värmland med
Hannibalsfejden, och så lär förmodligen nu hafva skett med
Gtildenlöwskriget. Men som den tiden ej bestod sig någon Gyllenius eller
dess like, så kan jag derom ej gifva annat än en hopplockad
underrättelse, så långt som sanningen och några få öfverlefvor
i skrifter kunna leda mig.
Hufvudsakligen började kon. Carl XI detta krig på Skånes,
Hallands och Blekingens räkning, och hvad Värmland kom att
deruti deltaga, var nu som de flesta gånger förut ej att anse
annorlunda, än som ett bihang. Men det fick dock derat sin
dryga känning.
Edaorten, der allfarvägen är rikena emellan, blef väl ock
denna gången krigets hufvudsäte inom Värmland. Vi hafva
förut nämt, att der var Eda skans anlagd i förra kriget. Denna
hade alltsedan varit vidmakthållen och var så ansedd, att
kommendanten derstädes äfven i fredstid var major. Om nuvarande
regering fann något fel i anläggningen, sedan danskarne 1657
hade så lätt att intaga honom, kan man nu ej veta; men 1675
fick ingeniörkaptenen J. v. Seulenberg befallning att göra honom
mindre åt Bysjön och Seulenberg blef sjelf kommendant.
Generalmajoren Gyllenspets drog strax Värmlands regemente hit, och
öfverste Kruus stötte dertill med ett annat. Dertill samlades
hit bergsregementet, och allmogen från hela landet låg här i
vakt, hvarjemte äfven en utvakt uppstäldes längs gränsen under
anförande af kaptenerna Christoffer Spak och Heming
Stjernholtz +).
en som allt detta ej kunde ske i hastighet och på en
gång, så fick danska armeen tillfälle att gå in öfver gränsen
och vågade äfven under sin anförare, Wibe, att i tre dagar
belägra Eda skans. Detta skedde i början af kriget eller 1675,
men de måste med oförrättadt ärende draga sig tillbaks. Dock
1) Fryksdals domb. 1676, Visnums dito 1692, Kils och Ölme härads
1684 m. fl.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
