Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsingfors’ läge blir landskapet afdeladt i tvänne hälfter, som i många
afseenden äro hvarandra olika, men synnerligast skilja sig med
hänseende till invånarnes lynne, språk och plägseder. Då Helsingfors
vanligen utgör slutpunkten för västnylänningens resor åt öster,
likasom östnylänningen sällan kommer att besöka längre västerut belägna
trakter, så stå de i ganska liten beröring med hvarandra. Häraf
of-vannämda skiljaktigbeter. Alt har hos östnylänningen en mera
uråldrig prägel. Hans hårda uråldriga språk, hans mera enkla väsen,
hans tarflighet i lefnadssätt skiljer honom från västnylänningen, hvars
språk mera öfverensstämmer med skriftsvenskan. I bildning liksom
i förmögenhet står den svenske bonden i västra Nyland i allmänhet
öfver sin broder i den östra delen. Hans umgängessätt är mera
stä-dadt, hans boningshus är ståtligare och han visar större böjelse för
vällefnad.
Östnylänningen har bevarat en mängd gamla seder och bruk
och ända till senaste tider ha de mindre fördomsfrie bland
östnylän-ningarne röjt en viss benägenhet för vidskepliga bruk. Hvad
sinnelagets öppenhet och sättets rättframhet beträffar, har östnylänningen
merendels ett obestridligt företräde framför den genom tätare umgänge
med herremän, måhända mera bildade, men också mera varskodde och
slutne västnyländska bonden."
Den svenska allmogen i Nyland har tyvärr icke alltid haft skäl
att rosa sin bekantskap med herremannaklassen. På många orter
måste man en längre tid hafva varit tillsammans med allmogemannen,
förrän han aflägger den låtsade okunnighet och likgiltighet han ofta
finner rådligt antaga mot den besökande främlingen. Det är genom
sekler gående orättvisor och förtryck som satt denna prägel på en
annars så gladlynt befolkning, och som ofta kvarlämnat ännu andra
fula märken i folkkaraktären på och omkring ett herregods.
Trots olikheten i lefhadBStällning finnas dock hos alla svenskar
i Nyland samma grundstämning i lynnet. Humor och böjelse för
roliga historier och skämtsamma upptåg förekomma icke blott hos den
välmående burgne, själfägande bonden; samma drag finnas äfven hos
den hårde och handlingskraftige skärgårdsbon, som utan knot med
muntert sinne kämpar mot obändiga elementer; samma grundstämning
finnes hos jordtorparen och sprider ljus i hans mödosamma, och ofta
föga afundsvärda lif.
Om befolkningen i gemen gäller visans ord:
„Från Nyland var han bemma och han var vida känd
För sitt lynne och sitt hurtiga humör.“
Att våra nylänningar äro värdiga ättlingar till »väldiga
nordmän" ha de ofta nog fått visa. En märklig omständighet är att alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
