Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
las på samma gång och binda genom i ändarna inhuggna hakar de
stockar, i hvilka de infällas.
Ett annat byggnadssätt är kändt under namnet nlaggsärsknätu,
där bindningen icke mera utgöres af vinkelrätt inhuggna bakar, utan
af turvis gjorda sneddningar uti stockändarne, utan några korsvisa
knututskott, såsom fallet är med „titknät9nu. I detta senare fall är
det dock nödvändigt att stockarna för mera stadgas skull förenas med
hvarandra genom i själfva knuten inborrade „dummliggaru. Stockarne
ndrågasu så tätt till hvarandra som möjligt och urhålkas (= „urtjolas“)
alltid på undre sidan, hvarefter sedan i rum, som skola hålla värme,
lägges mossa (=nmysja8u) emellan hvarje stockhvarf.
Då byggnaden erhållit den erforderliga höjden, upptimras det
triangelformiga „ro8teu. Uti „rö8te“ infällas sedan takåsarne;
„krupp-åsn“ uti den öfversta stocken. Då „kruppåsnu är infäld, är det öfligt
att samtlige arbetare, som sysslat med uppförandet af byggnaden,
und-fögnas med en extra förplägning (= »kruppåskannon").
Vid fällningen af virket iakttager allmogemannen, att detta sker
i nedan, emedan all barrskog, som fälles i ny, ruttnar och uppätes af
maskar, utom att boningshusen blifva uppfylda af väggohyra.
För att freda huset, bereda dess inbyggare trefnad samt för att
blidka tomtens beherskare plägar man under grundstenen, äfvensom
under röstet på takåsen nedlägga mynt såsom offer.
Liksom västnylänningen är mera välmående, än hans broder i
östra Nyland, så är äfven hans boningshus ståtligare.
Tvåvånings-byggnader eller åtminstone vindskamrar ofvan på första våningen
förekomma allmännare i västra än i östra Nyland. Likaså äro åtminstone
bättre gårdar oftare rödmålade, ej sällan oljefärgade.
Sedan vi nu efter bästa förmåga sökt gifva en kort, men så trogen
skildring som möjligt af byggnadssättet hos den svenska allmogen i
Nyland, skola vi öfvergå till skildringen af dess seder och lefnadsvanor.
Låtom oss göra början med äktenskapet och de därmed samman*
hängande plägsederna.
3. Äktenskapet.
Vid vår skildring af seder ocb bruk inom våra svenska hem,
ställa vi här de med äktenskapet sammanhängande plägsederna främst,
ty i den förening för lifvet som genom äktenskapet ingås, lägga de
bägge kontrahenterna grunden till ett nytt hem och bilda stommen
till en ny familj, inom hvars krets snart nog jordelifvets alla öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
