Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Nylands svenska allmoge i
hvardagslag vid arbetet inne i hemmet och
ute på i<et.
Egna vi vår uppmärksamhet åt allmogens hvardagslif och
göromål, så skola vi äfven här finna ett och annat säreget och föråldradt,
som ofta har sin rot långt borta i den aflägsnaate hedendom.
a) I stugan.
„Gu då, härinne!" hälsar allmogemannen, då han inträder i ett
boningshus. Mången uttalar denna hälsning äfven om icke någon
finnes i stugan. Samma hälsning uttalar han, om man följer honom
in efter att redan hafva hälsat på hvarandra ute på gården. Det är
en gammal sed han härvid följer, en sed, hvilken måhända i tiden
gält husets tomte eller skyddsande (= „tontn“).
Inkommen i en stuga får den främmande sig genast plats anvisad.
„Tack, no får ja sita, nö“, svarar han, men anser dock alltid det
vara mest passande att sätta sig, emedan han i annat fall fördärfvar
husets barnlycka och gör att barnen blifva „gråtiga". Sätter han sig
icke, kan han ock snart nog få höra någon skämtsam anmärkning
om att han „tår bort bånröan", eller om ogifta flickor finnas i gården,
nfästman8lykkon!“ Vanliga äro ock följande svar: „He går lika fört
ti sita som stå" eller „He tår int läggar tid ti sita än stå".
Den anvisade sittplatsen blifver vanligen utmed sidoväggen,
medan gafvelns bänk står ledig samt begagnas endast vid måltider och
gästabud. Under måltiden sitter husbonden bakom bordet på
gafvel-bänken. Äfven främmandet bjudes att här intaga sin plats. Tjänarne
sitta däremot på den långs bordets främre sida löpande bänken.
Vid gästabud, danser eller andra sammankomster intaga de mera
framstående de högre uppe belägna bänkplatserna, då däremot de
fattige och mindre aktade sitta lägre ned. Den anspråkslöse ställer sig
vanligen invid dörren, men om han är aktad af värden, bedes han
högre upp under en stilla förebråelse: „no, is du int stfg hegari upp".
Skulle under det hvardagliga lifvet någon af familjens
medlemmar sätta sig på gafvelbänken, hör man genast från husfadern
frågan : „no, syns dn int annors än up gåvalbäntjin". Denna fråga
innebär en uppmaning att lämna platsen, hvilket äfven genast sker.
Inträder husbonden, lämna de unga äfven utan tillsägelse denna plats,
ifall det inträffat, „att mössen dansat uppå bordet, då katten varit
borta".
Spiseln är tillgänglig för alla husets medlemmar, men främlingen
bör ej söka sig plats här af skäl som vi snart nog skola finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
