Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S& berättade en Lappträsk-karl, att rået, då Pärnå »gamla
kyrka“ bygdes, hvarje natt ref ned det, som man om dagen uppförde.
Slutligen fick man dock en öfverenskommelse till stånd. Enligt denna
bygdes åt rået ett litet rum i form af en liten utbyggnad på kyrkan.
Detta jfimte offret af en människa blidkade rået. Man hade redan
uppfört kyrkan, återstod blott att resa upp korset och fästa det på
kyrkbyggnaden. En modig byggmästare åtog sig slutligen detta värf.
Alt såg ut att slutas lyckligt och väl; men då han slog sista
hammarslaget på sista spiken, kom det plötsligt nedifrån som en stark väderil,
tog häftigt i honom, rykte honom lös och fälde honom i marken, så
han genast uppgaf andan.
n) Bärgsrået.
Bärgsrået är ett manligt väsen, som hedras med smeknamnet
„gråbisinu.
„Om1 „gråbisinu i Klädbärget, beläget nära Londböle by i Borgå
skärgård, berättas, att han engång antastat en bonde, som tagit bort
de järnringar, hvilka varit inslagna i bärget. En natt hade
Ny-Bag-gasen, så hette bonden, gått att söka sin häst, som flöjt ur hagen,
och fann honom slutligen vid foten af Klädbärget, men just som
bonden skulle sätta betslet i munnen, trädde en „gråbisiu ur bärget och
begynte förebrå honom att han utdragit ringarne. Då bonden
emellertid icke brydde sig om förebråelserna, blef „bisin“ arg och bad
bonden hänga sig i betslet. Men bonden svarade: „igga kan ja ger
he, fer kva ska ja tå ger me te ösäliga krittura?", lade betslet i
hästens mun, kastade sig upp på ryggen och red sin väg.“
I Mörskom finnes på väg mellan Öfvitsböle och Labbom byar
en backe, kallad „Nybru-bakkan“, som har en „gråbisitt, kallad
„Ny-bru-får“. Engång kommo prästell och klockaren „litet lagade" sent
på kvällen hem från ett läsförhör. Då de skrikande och pratande
åkte förbi „Nybro-backen“, kom „Nybro-far“ och „tog i dem“ och förde
dem „me Alikan sas, en hårspitsana sväiddist. O so visst dom igga
mäiran kva som händ se, förän dom up moronsidon, to sölan räidan
laggåsidan va up höug himiln, vakna i äin humbalgård nära Mörskom
tjörkan“.
En annan gång var en fiskare under Allhälgonanatten ut för att
ljustra på det närbelägna träsket. Detta retade Nybro-far. Han
visade sig väl icke själf; men fiskaren såg och hörde huru två svarta
hästar kommo springande och sedan sprungo på hvar sin sida om
båten. Han begynte ro hemåt alt hvad tygen höllo; men hela tiden
följde de båten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
