Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16. Trolldom.
Vi hafva i det föregående redan omtalat ett och annat
fördomsfullt bruk, i det att med alla högtider, viktigare tilldragelser i lifvet,
äfvensom med hvarjehanda arbeten och sysslor alltid något nskrock“
eller några „fabler“ varit förbundna.
I många fall kan man lätt upptäcka den naturliga uppkomsten
och orsaken till dessa skrockfulla bruk och föreställningar, medan för
de egentliga ^trollkonsterna1’, som vi skola se, ingen annan grund kan
spåras än blind van- och öfvertro.
Vi hafva redan tidigare påpekat och vilja ännu engång erinra
om, att dessa vidskepliga bruk alt mera fått draga sig till undangömda
bygder äfvensom att det i alla tider funnits fördomsfria, hvilka
förstått att stämpla trolldom och annan dylik villfarelse med namnet
„bårskliga sakar", därmed häntydande att den, som hängifvit sig &t
en sådan makt, röjt en enfald i tankegången fullt motsvarande barnets.
Därmed vilja vi icke hafva sagdt, att det ej kan inträffa, att eljes
i det praktiska lifvet ganska kloka och förståndiga personer så kunna
hemfalla åt vidskepelsen och dess utöfvare, att de genom
öfvernatnr-liga medel och s. k. sympatikurer söka befria sig från sjukdomar,
genom nläsning" i brännvin och kaffe återfå förlorad egendom, genom
trolldrycker uppväcka genkärlek hos en älskad person o. s. v.
Det är helt naturligt, att s. k. »kloka gubbar och gummor"
begagna sig häraf för att emot kontant erkänsla bedraga och ockra på en
lättrogen allmänhet.
Mest förekomma dessa vidskepliga bruk vid sjukdomsfall,
beroende därpå, att man minst känner människokroppen och de olika
or-ganernas funktioner. Vi hafva redan ofvan sett, huru man offrar för
hvarjehanda sjukdomar, som fastnat (se sid. 128 o. ff.).
Som vi äfven tidigare sett, hafva en människas tankar och
önskningar stort inflytande icke blott på en annan (se sid. 34 om barn)
(se sid. 117 om maran), utan äfven på en annans djur (se sid. 68).
Får någon maten i vrångstrupen („håller på att storkna"), är det
genast någon som missunnar honom maten. Blir någon sjuk, har det
som sagdt „fastnat" eller har någon önskat en ondt eller „8vurit i en".
Vid ett för icke så länge sedan i Lappträsk hållet arfskifte, hade
en af arfvingarna korpat åt sig mera än henne kanske med rätta
tillkommit. Hon blef kort därpå sjuk och nu hade släktingarne
naturligtvis svurit i henne. I sådana fall vänder man sig till en klok gubbe
eller gumma, som styrker en i ens tro. Medicinen tillgripes af den
vidskeplige först i sista hand och härvid tager man ofta in ett dubbelt
kvantum af det som läkaren föreskrifvit, ty man kan ej tro, att någon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
