- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
17

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina klienter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mina klienter.

||et är riktigt löjligt att läsa en bok från lyoo-talet. Nästan
på hvarje sida får man se, att detta århundrade var
upplysningens; det är löjligt, säger jag; ty huru råa och dumma
voro ej menniskorna på den tiden mot nu» Nej, tack!
Nittonde århundradet är den veritabla upplysningens tid; vetenskaperna
gå med »jättesteg» framåt; skaldekonsten har en föryngrad och skönare
gestalt, och skalder växa nu så allmänt som potatis.

Begge voro lika rara i det förra århundradet; den tiden skref salig
Lafontaine sina romaner, som blott passa för nervsjuka mamseller nu
för tiden, och knappt för dem; nu åter hafva vi den gudomlige Victor
Hugo med sina norska menniskoätare och herr Suolié med scener från
slagtarhuset och fängelset; det är annat tyg det. Vår tid käns ej vid
dessa tårar och dessa känslor, som förr ansågos för bra - nej bevars,
det skall vara blod, det skall vara kroppsligt lidande; romanens hjelte
skall halshuggas eller mördas eller få fyratio par spö; då kan publiken
fatta saken.

Detta är att skrifva naturligt, lifligt och hänförande. Att blott framställa
en hederlig menniska är högst platt; dygden nu för tiden är så allmän,
att man är alldeles upptråkad af hederligt folk, och det är en verklig
delis att i en bok få reda på någon riktigt tukthusmessig krabat, som
kan blifva föremål för vår tids sympatier.

Bland andra vår tids stora företräden hör att göra genvägar.
Fordomdags måste man tråka sig fram på kronans landsväg i sand och
sörja; nu far man som en ljungeld på jernvägar; fordomdags måste
man skaffa sig körhandskar och piska; nu far man verlden omkring i

Wetterbergh, Berättelser, skizzer ock noveller. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free