- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
100

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under Sten Stures regering hade Finland gång efber annan
blifvit hemsökt af härjande infall från den ryska sidan. En dylik
ofred på den östra gränsen var mindre farlig, så länge republiken
Novgorod var Sveriges granne, men vid denna tid kufvades
Nov-gorod af storfursten i Moskvå, Ivan Vassiljevitsch, hvilken
samlade de spridda ryska furstendömena till ett stort och mäktigt
rike. Från denna tid blef Ryssland för Sverige en farlig granne.
Kriget blef dock ej af någon betydenhet förr än 1495, då
Rys-sarne inföllo i Karelen och belägrade Viborg. Väl blefvo de här
med stor förlust tillbakaslagne af den tappre Knut Posse, men i
stället förhärjadé de det öppna landet vidt omkring. Sten Sture
kom väl öfver med en krigsmakt, men förlamades i sin
verksamhet dels genom fruktan för de hemmavarandes stämplingar, dels
genom oenighet med underbefålhafvaren Svante Nilsson (Sture).
* Denne var son till riksföreståndarens gamle krigskamrat, Niis
•Bosson, men hade genom en egendomstvist blifvit herr Stens ovän.
Han hade försvarat Finland under Stens frånvaro, men när denne
sjelf öfverkom, ville han återvända hem, hvarför herr Sten utfor
emot honom, kallande honom en »faltflykting». Förbittrad öfver
denna skymf hemreste Svante med sitt folk, och
riksföreståndaren följde snart efter, sedan han inledt fredsunderhandlingar med
Ryssarne.

Nu bröt stormen lös emot riksföreståndaren. Hemkommen
öfverhopades han af rikets råd med beskyllningar att hafva handlat
försumligt i Finland och egenmäktigt i Sverige, samt afsattes från
sitt höga embete, 1497. Men herr Sten vädjade från rådet till
samtlige rikets inbyggare, samlade krigsfolk och uppbådade
allmogen samt belägrade ärkebiskopen och hans vänner på det fasta
Stäket. Till deras hjelp inbröt konung Hans med en stark här i
Sverige; herr Sten inneslöts i Stockholm, och då Dalkarlarne norr
ifrån kommo dragande till hans hjelp, gingo Danskarne dem till
mötes och slogo dem vid Rotebro. Återvändande med de tagna
svenska fanorna framför sig, lockade Danskarne herr Sten till ett
utfall från staden och slogo äfven honom. Nu fanns för denne
intet annat val än att underhandla, och ett fördrag slöts, enligt
Ugyhvilket Sten Sture erkände Hans såsom konung samt erhöll
Finland m. m. i förläning. Derpå höll konung H&D8 sitt intåg i
Stockholm, hyllades och kröntes samt tilldelade en mängd Svenskar det
efterlängtade riddareslaget. Två år senare blef konungens son
Kristiem hyllad såsom Sveriges tronföljare på allmän riksdag i
Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free