Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nn alla deras handelsfriheter i Sverige, lade beslag på deras
varor och rustade sig till krig. Nu började Wullenwever snärja
hela Norden i ett nät af stämplingar. I Sverige sökte han
anstifta uppror emot Gustaf och drog på sin sida Gustafs svåger,
riksrådet Johan von Hoya, en tysk grefve, som konungen
öfver-hopat med välgerningar. I Danmark satte sig Wullenwever i
förbindelse med de missnöjda borgare- och bondestånden, för
hvilka städerna Köbenhavn och Malmö gingo i spetsen; och man
beslöt att åter uppsätta på tronen folkets vän och adelns fiende
Kristiern II. Till härförare utsågs den krigserfarne grefve
Kristoffer af Oldenburg, efter hvilken kriget fått namn af
Grefve fejden.
1534 ^ 80mmaren 1534 öfvergick grefven med sin här till Själland
och tog denna ö med hufvudstaden i besittning. Väl skyndade
nu herrarne att välja hertig Kristian till konung, under namn af
Kristian III; men grefve Kristoffer gjorde sig inom kort till
mästare äfven i Skåne och på Fyen samt förmådde den jutska
allmogen till resning. Bondehären öfversvämmade större delen af
Jylland, men blef slutligen tillintetgjord af adelshären under Johan
Rantzau, och allmogen måste äfven här böja sin nacke nnder
träldomsoket. Samtidigt inträngde den svenska hären i Skåne,
Halland och Bleking och återvann dessa provinser åt Kristian III;
och Gustaf ställde sin nyskapade flotta till Kristians förfogande.
Slutligen öfvergick Rantzau med adelshären till Fyen och
tillfogade upprorspartiet det afgörande nederlaget vid Öxneberg, i
hvilket båda de fiendtlige anförarne, grefve Hoya och Gustaf
Trolie, omkommo, 1535; och i samma dagar blef den liibska flottan
i grund slagen af den dansk-svenska, anförd af den käcke Peder
Skram, »Danmarks våghals». Nu kunde Kristian IH öfvergå till
Själland och börja belägringen af Köbenhavn samt förnyade det
gamla förbundet med Gustaf vid ett personligt besök i Stockholm.
Sedan Wullenwever och hans parti blifvit störtade, slöto
Lubec-karne fred med Danmark, men fortsatte kriget med Sverige; konung
Gustaf var nämligen föremål för Lubeckarnes bittra hat, och de
anstiftade i Stockholm en sammansvärjning, för att bringa
konungen om lifvet, ehuru den röjdes i förtid. Emellertid försvarade
sig Köbenhavn hårdnackadt i förhoppning om hjelp, men
slutligen, efter ett års belägring, tvangs staden af den förfärligaste
hungersnöd att dagtinga, och dermed var Kristiern HI herre Öfver
hela Danmark, 1536.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
