Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Johan i första rummet hade rådet och adeln att tacka
för sin krona, så skyndade han att belöna dem med nya förmåner.
1569 De a<*Kga privilegier, som konung Johan utfärdade vid sin
kröning 1569, nedsatte ytterligare russtjenstskyldigheten och
med-gåfvo fattige adelsmän rätt att behålla adelskapet äfven utan gods
och russtjenst; dermed var grunden lagd till en obesuten bördsadel
i Sverige. I mål rörande lif och ära skulle adelsmännen dömas
blott af sina likar; den kungliga nämnden upphäfdes. Den högre
adeln gynnades särskildt af konungen: grefskapen ökades
betydligt, och äfven friherrarne erhöllo stora förläningar eller s. k.
friherrskap. Dessa gref- och friherrskap gingo i arf på manssidan
enligt förstfödslorätt; de stodo under sina herrars domsrätt och
betalade till honom sina utskylder. Andtligen ökade konungen
riksrådets antal och återupplifvade det gam)a drote-embetet, som
uppdrogs åt Peder Brahe *).
Genom Johans tronbestigning upphörde kriget med Polen af
hsig sjelft. Med Danmark blef kriget, efter en längre
vapen-hvila, förnyadt, och Danskarne återtogo Varberg, hvarvid dock
den hjeltemodige Daniel Rantzau stupade; men man var å ömse
IgMA sidor trött vid den långa striden och slöt derför under kejsarens
bemedling fred i Stettin 1570. Sverige betalade 150,000 r.dr
såsom krigskostnader, ömsesidiga eröfringar återställdes, tvisten
om tre kronor uppsköts, Sveriges konung afsade sig alla anspråk
på danska och norska provinser, äfven på Gotland, och Danmarks
konung uppgaf sina anspråk på Sverige, hvarmed Kalmar-unionen
var uttryckligen upphäfd. Freden gällde äfven Lübeck, som nu
för sista gången tippträdt såsom krigförande makt.
Redan innan freden i Stettin hunnit afslutas, utbröto
fiendt-ligheter med Ryssland, hvars zar, Ivan IV var Johans personlige
jfiende och Eriks vän. Kriget fortgick de följande åren och bestod
friest i härjningar och belägringar. Ryssarne öfversvämmade Estland
med stora oordnade truppmassor och begingo de förskräckligaste
l) Brahe-slägten (ätten svensk; namnet, eg. Bragde, lånadt från en skånsk
slägt).
Joakim Brahe f 1580 jg. m. Margaret» Vaaa.
Peder Brahe d. ä., grefvetill Visingsborg, rifcsdrow.
Erik (katolik), st&th. Magnus, riksdrots. Abraham.
Ebba Brahe g. m. Per Brahe d. y. f 1680 Mils, generalmajor,
Jak. de la Gardie. rikadrote, 2 gånger rik*- stupade 1632.
förmyndare. J______
Nil* Brahe d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
