Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II. Nyare Tidens andra tidehvarf.
1611—1718.
Allmänna grunddrag.
Sverige uppstiger under Gustaf Adolfs ledning till en europeisk
stormakt och blifver tillika den herskande makten i Norden på
bekostnad af Ryssland, Polen och Danmark, hvilka dock slutligen förena
sig till Sveriges störtande. Adelns öfverffiakt framkallar både i Sverige
och Danmark en brytning, hvarigenom konungen med de ofrälse
ståndens bistånd gör sig enväldig. Förvaltningen ordnas, och odlingen
gör stora framsteg.
Geografisk öfversigt
Sveriges välde utvidgades hastigt genom fredssluten i Stolböva,
Altmark, Brömsebro, Osnabrück och Roskilde och hade efter den
sist nämnda freden nått sin största utsträckning. A andra
sidan minskades det, ehuru föga, genom frederna i Stuhmsdorf,
Köbenhavn och S:t Germain, vid hvilka de preussiska
besittningarna, Bornholm och Trondhjems län samt landet i öster om Oder
(utom städerna Damm och Gollnow) afträddes. I början af Karl
XI:s regering utgjorde svenska väldet ett ytinnehåll af omkr.
16,800 geogr. qvadratmil; det gränsade på östra sidan till
La-doga, Pejpus och Dynafloden, på den vestra till Kölen, Svinesund,
Kattegat och Sundet; i söder egde det besittningar vid utloppen
af Oder, Elbe och Weser. Invånarnes antal anses vid samma
tid hafva uppgått till ungefär 2h millioner, af hvilka ungefär hälften
tillhörde det egentliga Sverige. —Kolonier: Nya Sverige i norra
Amerika vid Delawareviken, samt faktoriet och skansen Cabo Corso
å öfre Guineakusten.
Sverige erhöll genom 1634 års regeringsform en fast
administrativ indelning, det delades jämte F’inland i 17 höfdingdömen
eller län, hvilket antal småningom ökades. F’ör den kyrkliga
styrelsen upprättades superintendentsstift i Karlstad, Kalmar,
Göteborg och Hernösand samt Viborg, hvilka med tiden blefvo
biskops-stift; dessutom tillkommo genom eröfringarna två nya stift: Visbys
med superintendent och Lunds med biskop.
En mängd nya städer (35) anlades i detta tidehvarf, de
flesta dock obetydliga. Af Gustaf Adolf anlades: nya Göteborg,
Borås, de flesta norrländska städer m. fl. — af Kristinas
förmyndare: Falun, Vänersborg, Kristinehamn m. fl. — af Karl Gustaf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
