Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och beväpning, gående ut på att göra densamma lätthandterlig och
rörlig. I den svenska hären upprätthölls tukt och ordning bättre
än någon annanstädes.
Rikets förvaltning började under Gustaf Adolf antaga en
bestämd och sammanhängande form. Rättskipningen ordnades
genom ny rättegångsordning och inrättning af nya öfverdomstolar,
jjjl som kallades h ofrätt er, af hvilka Svea hofrätt i Stockholm
stiftades 1614 och snart följdes af andra: i Äbo för Finland och
i Dorpat för Livland. Från hofrätterna vädjades till konungen
och rådet. För riksstyrelsen, som nu fick sitt ständiga säte
i hufvudstaden, blefvo kansliet och räkningékammaren utvidgade
och ordnade såsom kollegier1). Landtregeringen förbättrades:
fogdarne underordnades ståthållarne, hvilka styrde öfver hyar sitt
lån, och den civila myndigheten skildes från den militära. Gustaf
Adolf är den som grundlagt en verklig statshushållning i
Sverige, genom att förenkla skatteväsendet, ordna uppbörden och
föra bok öfver rikets inkomster och utgifter.
Afven till en högre odling i Sverige har Gustaf Adolf lagt
grunden, i det han öppnat landets näringskällor och utvecklat
dess krafter, både de naturliga och de andliga. De näringsgrenar,
som efter den tidens åsigter företrädesvis borde uppmuntras, voro
industri och handel. Den industri, som mest idkades i Sverige,
var tillverkningen af allahanda slags vapen och krigsförnödenheter;
äfven anlades klädesfabriker och pappersbruk. Koppar- och
järn-tillverkningen förbättrades och utvidgades. Handeln och
sjöfarten, för hvilka näringar en särskild han delsordning utfärdades,
förbehöllos nästan uteslutande åt städerna. Ej mindre än 15 nya
städer anlades, deribland flere i Norrland; det af Danskarne
förstörda Göteborg grundades ånyo på den plats, der det nu ligger
(1619). Hvad som mest hindrat näringslifvets uppkomst i Sverige,
var brist på arbetsskicklighet samt brist på kapital; och för att
afhjelpa detta, inkallades dels en mängd arbetare från Tyskland
och Nederland (Yallonsmeder), dels utländske köpmän och
kapitalister — den förnämste var den företagsamme Nederländaren
Louis de Geer — derjämte upprättades handehkompagnier, som
fingo uteslutande rätt att handla med vissa varor eller på vissa
trakter. De märkligaste af dessa kompagnier voro
koppar-kompag-niet för kopparhandeln och svenska söderkompagniet för handeln
*) Med kollegium menas ett embetsverk, som skötes genom samstyrelse af flere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
