Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oinskränkt i konungens hand. Ånnu ett steg vidare gick konungen,
då han begärde ständernas yttrande om gränserna för den
kungliga lagstiftningen och tolkade deras sväfvande svar på ett sådant
sätt, att han tilläde sig hela lagstiftningsmakten*. Härmed var
suveräneteten i det närmaste genomförd. Det var nu slut
med ständernas makt; de fortforo väl att sammankallas af Karl
XI, men blott för att i djupaste underdånighet godkänna konungens
förslag och åtaga sig nya skattebevillningar. Slutligen
bekräfta-1693 des enväldet äfven till namnet, då ständerna i 1693 års
riksdagsbeslut kallade Karl XI för en »envålds, allom bjudande, suverän
konung, som hade makt att efter sitt behag styra sitt rike». Den
gamla svenska frihetsandan var för tillfället qväfd, det fria ordet
förstummadt; envåldsmaktens gudomliga rätt inpräglades hos
folket genom prester, lärare och embetsmän; deraf alstrades kryperi
och blind lydnad, spioneri i det enskilda lifvet och förföljelse mot
olika tänkande. Men Karl XI:s envälde medförde också stora
fördelar för svenska folket; det var en sträng skola, hvari folket
uppfostrades till ordning, laglydnad och sparsamhet; genom
högadelns störtande och en sträng rättskipning förminskades den skarpa
skilnaden emellan stånden och banades väg för allas jämlikhet
under lagen. Andtligen har Sverige enväldet att tacka för de
mest genomgripande reformer i riks hushållning en, för svar sväsendet
och statsförvaltningen. Själen i hela verket var konungen sjelf,
som personligen ingrep öfverallt, äfven i de minsta saker. Han
hade hvarken den bildning eller den omfattande blick, som
utmärka en stor statsman, men han hade ett sundt förstånd, en
okuflig viljekraft och en outtröttlig arbetsförmåga. Kraften
urartade stundom till hårdhet och råhet, liksom hans stora
sparsamhet stundom öfvergick till snikenhet. Han förde ett ytterst
enkelt lefnadssätt, var till lynnet skygg och sluten och vistades
hälst på det ensliga Kungsör, omgifven af någre bland sina
förtrogne, såsom Klas Fleming, Erik Lindsköld, Bengt Oxenstjema,
Fabian Vrede, Rutger von Ascheberg, bröderne Vachtmeister och
Gyllenstjema. Esomoftast företog han snabba och vidsträckta
resor i landet, för att se allt med egna ögon och öfvervaka
styrelsens gång.
Den inre förvaltningen och hushållningen.
Hvad först rikshushållningen beträffar, så sattes hon i
ett blomstrande skick genom reduktionen. Denna var, som vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
