Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viken; derigenom fingo de ryska eskadrarne tillfälle att förena
sig, lade sig derpå ntanför de svenska och höllo dem sålunda
innestängda. Här låg nu den svenska flottan med 27,000 man
ombord i fyra veckor utan möjlighet att komma undan; ändtligen
uppblåste östlig vind, och flottan redde sig till att genombryta
den fiendtliga linien. Detta företag, som blifvit kalladt viborgska
gatloppet, lyckades, men med stora förluster: örlogsflottan undkom
illa tilltygad till Sveaborg; skärgårdsflottan åter, som lidit mindre,
stannade vid Svensksund och afvaktade der den öfverlägsna
ryska skärgårdsflottan. Konungen förde sjelf befälet och under
honom Cronstedt, striden blef ytterst hårdnackad och slöt med den
ryska flottans fullkomliga nederlag. Denna lysande vapenbragd
räddade Gustaf III:s krigsära, bevarade Finland åt Sverige och
påskyndade freden. Då Gustaf såg, att han ej kunde påräkna
verksamt bistånd af Preussen och England, inledde han särskilda ,
170A underhandlingar med ryska kejsarinnan och afslöt freden i
Vä-rälä1), 1790: allt återställdes på samma fot som före kriget.
Kriget hade tillfogat Sverige stora förluster i folk och penningar,
men det hade också höjt vårt anseende och vår sjelfkänsla samt
tillintetgjort det ryska inflytandet i Sverige.
Först efter krigets slut straffades de upproriske Anjalamännen;
konungen lät som vanligt nåd gå för rätt, och endast en af de
brottslige, öfverste Hästesko, straffades till lifvet.
Gustaf III:s sista regeringsår. Literatnren och de sköna konsterna.
Genom freden i Värälä hade Gustaf III skilt sig från sina
förre bundsförvandter, Turkiet, Preussen och England, och hvad
Frankrike beträffar, så var detta land redan före krigets utbrott
urståndsatt att göra Sverige någon hjelp, ty samma år, som Gustaf
UI gjorde sig enväldig, skakades den franska konungamakten i
sina grundvalar genom utbrottet af den stora revolutionen.
För att ej stå ensam i en så upprörd tid, närmade sig Gustaf HI
sin forna fiende, kejsarinnan i Ryssland, och afslöt med henne ett
fördrag, som tillförsäkrade Sverige ryska subsidier. Dermed hade
Gustaf Hl äfven en annan afsigt; han önskade Katarinas
medverkan till ett storartadt företag, som han nu hade i sinnet: han
ville nämligen bekämpa den franska revolutionen och hjelpa Frank-
l) En gård vid Kymmene-elf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
