Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
difong — dissipérad
88
diftong, tveljud, vokalförbindelse i samma
stafvelse,, ex. August.
digerdöden, pesten omkring 1350.
dige/réra, smälta; /StiÖn, matsmältning; /stiv,
som underlättar matsmältningen.
digger, guldgräfvare.
digni/tet, värdighet; /tär, öfverhetsperson, hug
ämbetsman.
digressiön. utflykt, afvikelse från ämnet,
dikta/men, förestafning, föreskrift; /tör,
oinskränkt raaktutöfvare; (tillfällig) innehafvare af
envåldsmakt (i en republik); /tur, diktatorsämbete,
-makt, -tid.
diktion/, tal, uttal; skrifsätt, språklig »gtil»;
/ä’r, ordbok, lexikon.
diktatiön, utsträckning., vidgande.
dilemma, bryderi, trångmål, »klämma»; svårt
eller obehagligt val (antingen — eller).
dilettånt/, konstälskare, -vän; anspråkslös idkare
af konst eller vetenskap för nöjes skull; äfven:
klåpare, fuskare; /ism, konstkärlek; medelmåttig
färdighet,
diligens f-sjångs), regelbundet gående
skjuts-eller postvagn.
dilüvi/um, öfversvämning, stor flod, syndaflod;
ansk.
dimension, utsträckningsled (längd, bredd, höjd
eller djuplek); mått, omf åns:, grad.
diminuéndo, med småningom aftagande (ton-)
styrka; /tiv, förminskande, förminskningsord.
dimissiön . entledigande, afskedande,
afsändande ; /sexämen, afgångsexamen, förberedande
(teoretisk) prästexamen; /srätt, rätt fö’r vissa läroverk
att utexaminera sina lärjungar såsom mogna l’ör
inträde vid hö’gre läroanstalt (universitet);
dimit-tera, bortskicka, afdaiika. utexaminera.
diné eller diner, middagsmåltid; dinera, ata
middag.
Dinesen, Lars, dansk politiker, f. 1838, en af
högerns ledare 81 — 95.
D i ngley-tariffen, Förenta staternas höga
skyddstulltariff af juli 1897 (efter Xelson Dingley,
medlem af representanthuset).
diöpter, sikte, springa, hål att se igenom.
dioräma, genomskinlig målning.
Dipaufi. Josef V., friherre, österrikisk politiker,
f. 1844, 95 stiftare af det katolska folkpartiet i
österrikiska riksrådet, 98—1900 finansminister.
diplom/, urkund, (utnäinnings)bref; /ät
statsmi-derhandlare, sändebud vid främmande hof; /ati(k),
kännedomen om staters inbördes förhållanden;
underhandlingskonst; äfven = samtliga diplomater,
och då ofta med fransk stafning -tie (-sl); /ätisk,
som tillhör en beskickning eller ett sändebuds
göromål; sorgfälligt granskad, egentligen vid
urkunders af skrif vande, »diplomatisk noggrannhet»,
beräknande; ätiska kåren = corps diplomatique,
en orts hela personal af främmande makters
sändebud.
diréctor müsices, musikdirektör.
direkt, rak(t), omedelbar(t); direkt anföring,
ordagrant återgifvande af en persons ord; direkta
Skatter, som gäldas omedelbart af de åsyftade
skattskyldiga (personella, grund-,
förmögenhets-och inkomstskatter).
direk/tion, riktning, led, håll; styrelseledning,
förvaltning; /torium, styrande utskott, särskildt
den myndighet, som utöfvade verkställande
makten i Frankrike 1795 — 99; /tris, förestånderska;
/tör (äfven direktor), styresman, föreståndare.
diri/gera (-sjé-), styra, leda; /gent (-sjä’nt),
anförare.
dis-, förstafvelse, angifvande betydelsen: isär,,
dubbelt; felaktig, bristfällig (: miss-).
discéss(US), vid röstning:. särstigning, gående
l åtskils, trädande åt motsatt håll.
j disci/pel (-sji’ppel eller -si’ppel), lärling,
lärjunge; /plin, lydnad, ordning, manstukt;
veten-I skåps- eller konstgren, läroämne; /plinera, inöfva.
j disgräce (-as), onåd, ogunst,
j disharmoni, missljud, oenighet, missämja,
bri-| stande samklang eller öfverensstämmelse.
d iskant, öfre, högsta stämman, sopran, den högre
barn- eller fruntimmersrösten.
j diskon/t(o), »låneränta» på bankväxlar; /teray
i belåna i bank; utlämna lån mot räntans af dragande
i förskott.
j diskreditera, beröfva förtroende, anseende, kredit.
j diskret, tystlåten, hänsynsfull, grannlaga,
be-I tänksam; /ion, takt, Urskillning.
i diskurs, samtal, prat.
l disku/SSion, öfverläggning, rådplägning,
undersökning, ordbyte; /tera, öfverlägga, pröfva, dryfta.
i dislokatiön, ledvrickning; truppers förläggning
! å spridda ställen.
dispåsch. sjöskadeberäkning.
dispens/ (-ängs), frikallelse, fritagel se från någon
skyldighet; ation, utdelning, fördelning,
tillredning.
dispo/nera, förfoga öfver, fördela, ordna,
om-i besörja; /nerad, hågad, stämd för, samlad; /nenty
j förvaltare, bolags ställföreträdare; /nibel.
tillgäng-i lig; /sition, förfogande, anordning, föreskrift,
be-I skaffenhet, fördelning, sinnesstämning.
j disproportion, missförhållande; /erlig.
l disput/ation, meningsutbyte; vetenskaplig
af-I handlings offentliga granskning; lärd strid; /åbel,
; omtvistlig; /era, förfäkta åsikter, vetenskapligt
afhandla, ordväxla; dispyt, tvist,
Disraeli. se Beaconsfield.
! dissekera, metodiskt sönderdela, i vetenskapligt
j syfte sönderskära (en organisk kropp för
under-•’ sökning af delarnas byggnad),
i dissenters, oliktänkande (mot statskyrkans
med-! lemmar) sektanhängare, i allmänhet och särskildt
i de protestanter i England, som icke tillhöra epi-
skopal- eller högkyrkan.
i dissidént/er, personer med afvikande åsikt i
i religionssaker, eller som icke tillhöra den af
sta-i ten erkända kyrkan; icke-katoliker (i Polen); /ism,
! meningsskiljaktighet med afseende på
trosbekän-! nelse.
j dissimulatiön, förställning; /era, låtsa, dölja.
dissipérad, tankspridd, förströdd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
