Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Sveriges författning och förvaltning.
348
af landstingen och stadsfullmäktige i de städer,
som icke deltaga i landstingen d. v. s. sådana
städer, som hafva så många invånare, att de
utgöra minst en 150-del af rikets folkmängd.
Hvarje landstingsområde och sådan stad utgör
en valkrets, för hvilken efter folkmängden
inom dess område väljes en riksdagsman, för
hvarje fullt tal, motsvarande en 150-dedel af
rikets folkmängd. Om sålunda t. ex. denna
utgör 5,100,000 inv., så väljer kretsen en
ledamot för hvarje 34,000 inv. som den äger.
Skulle någon valkrets ha mindre folkmängd,
utser den dock en riksdagsman. Det antal
riksdagsmän, som hvarje valkrets enligt dessa
grunder äger att utse, bestämmes hvart tionde
år af konungen, dock må hvad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning i vald
riksdagsmans rätt att under föreskrifver! tid
.utöfva riksdagsmannakallet. Dessa
bestämmelser äro af år 1894; förut var regeln den
att hvarje valkrets utsåg en riksdagsman för
hvarje fullt tal af 30,000 inv. inom valkretsen,
hvadan alltså kammaren ledamotantal ökades
med folkmängden. Men nämnda år blef
antalet ledamöter såväl i första som i andra
kammaren för framtiden fixeradt.
b) Valperioden är nio år från valdagen
räknadt ; dock är stadgadt, att om valperioden
utgår under pågående riksdag så fortfar
riksdagsmannen att inriehafva sin befattning till
riksdagens slut. Då nu dödsfall eller
afsägel-ser hvarje år inträffa, och nya ledamöter då
inväljas, så blir följden af denna bestämmelse,
att första kammaren icke — liksom andra
kammaren — på en gång om väljes. Därigenom
får denna kammare en mer konstant karaktär
än medkammaren.
c) Valbarhet. Till ledamöter af denna
kammare kunna endast väljas män, som uppnått
35 års ålder samt äga och minst tre år före
valet antingen ägt en fastighet till
taxeringsvärde af minst 80,000 kronor eller ock till
e täten skatta och under tre år före valet
skattat för minst 4,000 kronors årlig
inkomst af kapital eller arbete. Kommer
riksdagsman, efter det han valts, i den ställning
att han ej skulle vara valbar, frånträder han
sin befattning. — Det fordras alltså icke att
den som väljes skall vara bosatt inom
valdistriktet d. v. s. inom det län eller den stad
för hvilket valet sker.
d) Valsättet är sådant, att hvarje ledamot
af landsting eller stadsfullmäktig har en röst,
för så vidt han är vid valet närvarande.
Omröstningen sker med slutna sedlar och vid lika
röstetal skiljes genom lottning.
e) Besvär öfver val skola anföras hos
konungen och afgöras i högsta domstolen. Den, som
är med valet missnöjd, skall äska
protokollsutdrag öfver valförrättningen samt sist en
månad efter valet ingifva sina besvär till konun-
gens befallningshafvande, som genom
kungörelse utsätter viss kort tid, inom hvilken
förklaring öfver besvären må till konungens
befallningshafvande aflämnas. Sedan denna
tid tilländagått, skola besvären jämte de
möjligen inkomna förklaringarna till konungen
insändas för att, som nämndt, af högsta
domstolen afgöras. Eätt att framställa besvär och
att ingifva förklaring öfver, dem tillkommer en
hvar af valkretsens till rätt och talan i fråga
om riksdagsmannavalet berättigade
medborgare, d. v. s. antingen ledamot af landstinget
och stadsfullmäktige eller och den, som ägt
att deltaga i val af dessa kommunala
myndigheter, således af hvarje kommunalt
röstberättigad i valdistriktet.
f) Arvode erhåller icke ledamot af första
kammaren. Sålunda kunna endast de
personer mottaga valet, som äro i stånd att utan
ersättning uppehålla sig vid riksdagen. Denna
bestämmelse ger i högre grad än någon annan
karaktär åt första kammaren, hvars
medlemmar i följd häraf måste vara i mycket god
ekonomisk ställning. Det är äfven antagligt,
att den som mottager ett förtroendeuppdrag,
som kräfver så stora utgifter, är verkligen
politiskt intresserad, då han väl i annat fall ej
skulle vilja underkasta sig dessa kostnader. —
Men en annan följd af att intet arvode gifves
är, att den valde har rätt att afsäga sig valet
utan att därför behöfva angifva några grunder.
Man kan ej tvinga en person till att mottaga
ett uppdrag, som kräfver sådana uppoffringar,
men för hvilka ingen ersättning lämnas.
Af-sägelsen kan ske antingen omedelbart efter
valet eller sedan under valperioden, dock i
regel icke under pågående riksdag.
II) Andra kammaren.
a) Antal ledamöter. Valkretsar. Andra
kammaren skall bestå af 230 ledamöter, däraf 150
för landet och 80 för städerna. Å landet,
hvartill i fråga om riksdagsmanna val äfven
räknas köpingar, utses för hvarje domsaga en
riksdagsman. Understiger domsagornas antal
150, skola för ernående af det bestämda
antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan härads vis, indelas i två
valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman.
Öfverstiger domsagornas antal 150, skall i den
mån sådant erfordras, domsagor, som gränsa
intill hvarandra och hafva minsta
sammanlagda folkmängden, förenas, två och två, till
en valkrets. — I stad, hvars folkmängd
uppgår till eller öfverstiger en åttiondedel af
folkmängden i rikets alla städer, väljes en
riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en
åttiondedel af städernas folkmängd. Städer
med mindre folkmängd ordnas, så vidt ske
kan länsvis, i så många valkretsar, som, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
