Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a f förflutna nattens uragan nedstörtade regnvatt-
net. I fall så voi-e, måste vi hellre söka oss plats
på sjelfva sluttningen af berget, derifrån vattnet
lättare rinner bort.”
Helena svarade intet. Hennes far hade rätt,
men det förekom henne, som det skulle blifva dub-
belt svårt och bekymmersamt att befinna sig på
den branta sluttningen med den blinde. Der nere
i dalen var tillika en liten slätt, på hvilken hon
tänkte att han lättare kunde ledas af hennes trog-
na hand.
Slutligen inföll den gamle: ”L åt oss hvila oss
•en stund, ty du är väl trött nu, min goda flicka?”
”Nej, visst icke, min bästa far,” svarade hon
ifrigt.
”Välan, Helena!” fortfor han: ”sedan du hvi-
lat en stund här, så gå du dit ned och se dig om-
kring. Jag sitter här och väntar tills du kommer
hit tillbaka, ty jag skulle endast vara ett hinder
under vandringen och onödigtvis uppehålla dig.
Se noga öfver belägenheten, gif akt på träd och
frukter, men smaka på ingen frukt, innan du lå-
tit mig känna den och få veta, huru den ser ut.
Den kunde vara giftig. Framför allt se likväl
efter huru det hänger tillsammans med vattnet,
om det har något aflopp eller icke.”
”Ja, jag skall skynda mig, så att pappa icke
behöfver alltför länge vänta på mig!” svaradeflic-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
