Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. BEVAKNINGSLINJER. En rundvandring genom det centrala Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfärdiga facklor »lämpliga för murar». I avdelningen »Stridskonst» heter
det, sedan han beskrivit hur tändsatsen skall sammansättas: »och så bliver
därav ett bloss mycket nyttigt att hava på murar där väktare vaka mot
fiender eller för att leda hären genom trånga pass, ty det giver stort ljus
och kan ej slockna».
Vid vårdkasarnas och facklornas antändning skulle upphävas väldiga
härskri, och dessa skulle vidare fortplantas, så att trakten gjorde sig
beredd till räddning eller motstånd och de vapenföra männen samlades.
Budkavlen har naturligtvis också varit ett viktigt medel för
bevakningstjänsten, såsom jag nämnt. För dessa förhållanden redogör L. Stackell i
en innehållsrik uppsats om vårdkasar meddelad i tidskriften Norrlands
försvar (1932).
* *
*
Bevakningsuppgifter utfördes, utom genom vårdkasarna, vid
kyrktorn och borgar, varifrån signalering kunde anordnas.
Den äldsta uppgift om bevakningslinjer som möter oss i vår litteratur
förekommer hos J. Haddorph i hans inledning till Bjärköarätten, som han
utgav 1687. Han nämner här en signallinje till Birka från Brunkeberg.
Med all säkerhet har denna linje fortsatts utåt skärgården; här tänker
man särskilt på Vaxholm: holmen med vårdkasen. Denna namnform är
analog med Vaxala, som (enligt J. Sahlgren) betyder vårdkaseplats. I
fjärden uppåt Uppsala har man också funnit andra spår av vårdkasar.
Vid den viktiga knutpunkten av väg och vattenlinjer stod — enligt N. M.
Mandelgren — »några hundra alnar från Flottsund väster om vägen en
vårdkase på stenrös». Mandelgren har vidare annoterat (från 1800-talets
mitt): »En ’Wårkase’ av träd med rum inuti, stället kallas Kasberget
(meddelande av kapten Björkman, Sigtuna)».
Vår första huvudstad Birka hade en borg varav svaga rester funnits.
Sigtuna var icke försvarat genom vallar eller murar men hade kyrkor
med fasta torn av fortifikatorisk art — varom Erik Floderus senast gjort
forskningar, vilkas resultat han välvilligt meddelat mig.
Olof Skötkonungs gård hade nog blott varit av trä, och Anund Jakob,
som länge residerade där, har knappast ännu infört stenbyggnadskonsten
med murverk; men ett litet murat kapell vars grundvalar man funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omborgar/0018.html
