En Bok om Borgar. Vårt fasta försvar under den äldre medeltiden / 53 (1938) Author: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. MATERIAL OCH ANLÄGGNING. Träborgar, murar, gravar och torn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 23. Älvsborgs fästning 1502. Detalj ur samtida teckning i Weimars Staatsarchiv.

Varför har det då icke blivit mera bevarat av dessa borgar och
fästen? På krig och örlog kan man icke skylla allt. Man måste ju räkna
med att många platser tidigt blivit övergivna, och vidare — i andra fall
— att senare tiders ombyggnader låtit äldre hus försvinna. Odlingen har
också i hög grad inkräktat på de gamla anläggningarna. Men det finnes
ytterligare en väsentlig orsak, som man vid denna frågas bedömande ännu
icke tagit starkt i sikte: de flesta av de gamla fästena voro av rätt
förgängligt material. Med uttrycket »borg» tänker man sig gärna ett fäste
av sten. För den äldre medeltiden är ett sådant antagande endast i ett
mindre antal fall giltigt. Vi ha framför allt att räkna med jordvallar och
träkonstruktioner.

Träet var under förevarande period det också för fästena mest
använda materialet. Som tillfälliga värn och skydd för bakhåll samt
utgångspunkt för överraskande angrepp användes bråtarna, vartill
materialet togs från den omgivande skogen. Träd och grenar användes med
ringa bearbetning, uppstaplade, stundom på ett eller annat sätt hopfogade.
Olaus Magnus återkommer ofta i sin »Historia om de nordiska folken»
till dessa primitiva försvarsanstalter.

För mera beständiga värn användes i stor utsträckning pålverk.
Palissadering är bekant från äldre tider, men torde hos oss först nu kommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>