Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande provinser, likväl så, att af denna splittring intet
spår är synligt utåt och ej heller i det inre, i de
vigtigaste fall af lagstiftning och verkställighet, och att endast
den öfver alla stående och for alla gemensamma
forbundsregeringen uppträder och handlar*51). Vidare: ”De enskilda
forbundsmedlemmarna äro således i sina forhållanden till
förbundet undersåtare och förpligtade till författningsenlig
lydnad, och blott så långt forbundet icke enligt lagarna
ingriper i det inre af deras forvaltning, hafva de forblifvit
sjelfständiga och sjelfverksamma. De stå ingalunda i
forhållandet af fria, endast genom ett folkrättsligt fördrag
gentemot hvarandra förpligtade stater, utan snarare i
förhållandet af frikostigt privilegierade municipaliteter”* 2).
Med skäl kan man ur principiel synpunkt fråga,
hvar-före här ännu talas om förbund, forbundsregering,
förbunds-medlemmar, då enligt dessa definitioner och påståenden
den s. k. forbundsstaten ju vore én verklig stat, med en
enda central regering och under denna lydande provinser.
Det förbundsartade är ju enligt denna uppfattning på sin
höjd ett historiskt moment, en öfvervunnen ståndpunkt.
Och äfven en sådan stat, som icke uppkommit genom ett
förbund, kan ju vara delad i ”skarpt åtskiljda provinser”
eller ”frikostigt privilegierade municipaliteter.”
Vill man ock lemna derhän det vetenskapliga värdet
0 Das Bundesstaatsrecht der Yereinigten Staaten von
Nordamerika, 1824, p. 121.
2) Mohl a. a. inledn. pag. YL Dessa begge citater enligt
Zeit-schrift för die gesammte Staatswissenschaft, Tubingen 1872 p. 197, art.
Der Bundesstaatsbegriff af Max Seydel. — Tillföljd af oförutsedda
omständigheter saknande tillgång till Mohls anf. arbete, har jag dock icke
blott af citater hos andra förf., utan hos Mohl sjelf kunnat inhemta
hans ståndpunkt i denna fråga, enär han i sin Geschichte und Litteratur
der Staatswissenschaften, Erlangen 1855, I p. 575 f., hvarmed kan
jem-för&s pp. 509—585 ibidem, vidhåller och bekräftar samma ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
