Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kväkarkolonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 ONKEL TOMS STUGA.
“ Hur mår Abigail Peters ?” återtog Rakel utan att se upp från sitt
arbete.
“ Jo, hon är bättre,” svarade Rut; “jag var inne hos henne ett slag
i morse och bäddade och städade. Lea Hills var därinne nu på för¬
middagen och bakade bröd för några dagar, och jag tänker gå dit i
kväll igen för att ytterligare se om henne.”
“ Jag skall titta in i morgon och se efter, om där är något, som be-
höfver rengöras och lagas,” sade Rakel.
“Ack, det var bra,” genmälte Rut. “Jag har hört,” tilläde hon,
“att Hanna Stanwood är sjuk. John var däruppe i’går kväll. Jag
måste gå dit i morgon.”
“ John kan komma hit och äta, om du behöfver stanna där hela
dagen,” föreslog Rakel.
“ Tack, kära Rakel; vi få väl se i morgon. Men se, här kommer
Simeon ! ”
Simeon Halliday inträdde nu; det var en högrest, muskulös man,
klädd i grå rock, grå byxor och bredskyggig hatt.
“Hur mår du, Rut?” frågade han hjärtligt, i det han omslöt hennes
lilla knubbiga hand med sin stora, grofva händer. “Och hur står det
till med John ? ”
“Jo, tack, John och allesammans därhemma må bra,” svarade Rut
glädtigt.
“Hvad nytt, far?” sporde Rakel, i det hon satte sina skorpor i
ugnen.
“Peter Stebbins sade mig, att de komma hit i kväll — med vänner,”
svarade Simeon betydelsefullt, medan han tvättade sig om händerna.
Med vänner?” upprepade Rakel och betraktade tankfullt Elise.
“Du sade ju, att ditt namn var Harris?” frågade Simeon, vänd till
Elise.
Rakel kastade en hastig blick på sin man, och Elise svarade med
darrande stämma: “ Ja.” Hennes alltid vakna farhågor ingåfvo
henne den tanken, att hon möjligen kunde vara efterlyst.
“ Mor! ” ropade Simeon ute ifrån förstugan, dit han dragit sig
tillbaka.
“Hvad vill du, far?” frågade Rakel, då hon, gnuggande sina
mjöliga händer, utträdde i förstugan.
“ Det här barnets man befinner sig i vår koloni och kommer till oss
i kväll?” upplyste Simeon»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
