Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Toms nye husbonde samt åtskilliga andra förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 ONKEL TOMS STUGA.
gjorda motvilja, som gemenligen plär åtfölja en sådan själsrikting.
Strax efter det han afslutat sina studier, intogs lians själ af en djup och
innerlig kärlek. Hans timme slog — den timme, som slår blott en
gång i lifvet; hans stjärna uppgick vid horisonten — den stjärna, som
så ofta uppgår förgäfves för att sedan ihågkommas allenast såsom en
lycklig dröm. Afven för honom uppgick den förgäfves. I få ord —-
han lärde känna och älska en skön och ädel kvinna i en af nordstaterna.
Han vann hennes genkärlek, och de blefvo förlofvade.
Efter förlofningen återvände Augustin St. Clare till Södern för att
träffa anstalter för sitt giftermål. Då återkom plötsligt en dag ett bref,
som han skrifvit till sin fästmö, och med detsamma följde ett kort
meddelande från hennes förmyndare äf innehåll, att den unga damen
vid tiden för detta medellandes framkomst skulle vara en annans
maka.
Bedöfvad af detta slag, hvilket träffade honom som en blixt från en klar
himmel, hoppades Augustin fåfängt liksom så många andra i samma
belägenhet, att kunna med en enda förtviflad ansträngning frigöra sig
från minnet af sin förlust. Allt för stolt att bönfalla eller begära
förklaring, kastade han sig med ens i en hvirfvel af sällskapsnöjen ;
och inom fjorton dagar efter ankomsten af det ödesdigra brefvet var han
förlofvad med säsongens skönaste docka. Icke lång tid därefter
finna vi honom såsom äkta man till en vacker figur, ett par svarta,
strålande ögon samt en half million i kontanter, hvadan han allmänt
ansågs vara en af lyckan synnerligen gynnad ung man.
Det nygifta paret var en dag under sin smekmånad omgifvet af en
lysande samling vänner på sin ståtliga villa nära Lake Pontchartrain,
då Augustin St. Clare erhöll ett bref med utanskrift i hennes välkända
handstil. Det räcktes honom då han var som lifligast inbegripen i ett
glädtigt samspråk med några af sällskapet. Augustin vardt dödsblek,
då han igenkände stilen, men bibehöll likväl fattningen och afslöt så
fort sig göra lät det skämtsamma meningsutbyte, hvari han råkat med en
af damerna. Därpå lämnade han obemärkt sällskapet.
Ensam på sitt rum öppnade han brefvet och läste det, ehuru dess
läsning nu var till mindre än ingen nytta. Det innehöll en lång
skildring af en förföljelse, för hvilken hon varit utsatt från sin
förmyndares sida. Afsikten hade varit att förmå henne ingå giftermål
med den sistnämdes son. Hon berättade, huru under en lång tid Au¬
gustins bref upphört att komma henne till handa; huru hon hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
