Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLII. En verklig spökhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 663
annat än angenäma syner. På aftonen samma dag Tom dog for han
tillstaden för att förströ sig; han kom sent hem och gick trött till
sängs efter att ha låst dörren och tagit ur nyckeln. Till yttermera visso
ställde han äfven en stol framför dörren, lät lampan brinna på ett bord
bredvid sängen och lade på samma bord sina skarpladdade pistoler.
Slutligen undersökte han hakar och skrufvar på fönstren och svor se¬
dan på, att han brydde sig “ hvarken om troll eller spöken.’’
Han föll snart i djup sömn, ty han var mycket trött. Men han fick
ej länge sofva lugnt; mardrömmarne återkommo lifligare än någonsin.
Han tyckte, att något förfärligt sväfvade öfver honom ; efter hand an¬
tog det formen af hans moders svepning, men det var Kassy, som höll
den upp framför honom och visade honom den. Samtidigt ljödo i hans
öron förvirrade suckar och jämmerrop . . . Han visste med sig själf,
att han sof under allt detta, och gjorde fortviflade ansträngningar för
att vakna. Slutligen befann han sig i detta tillstånd midt emellan sömn
och vakande, ur hvilket det ofta är omöjligt att med eris slita sig lös.
Han kände sig öfvertygad om, att någon eller något hade kommit in i
rummet. Han visste, att dörren var öppen, men han kunde röra livar-
ken hand eller fot. Slutligen lyckades det honom att vända sig — dör¬
ren var verkligen öppen, och han såg en hand utsläcka lampan.
Där såg han det — någonting hvitt, som sväfvade framför honom !
Han hörde det sakta frasandet af spökdräkten . . . Spöket stod stilla
vid hans säng, en kall hand vidrörde hans, och en hemsk röst liväste:
“ Kom ! Kom ! Kom ! ”
Och i ett nu, medan han kallsvettades af ångest, försvann den hem¬
ska uppenbarelsen, utan att han kunde märka huru eller hvart . . .
Han sprang upp som en besatt och rusade till dörren. Den var stängd
och låst . . . Legree föll afsvimmad till golfvet.
Efter denna fasans natt började Legree dricka utan häjd och måtta.
Snart spred sig ett rykte, att han var svårt sjuk och låg på sitt yttersta.
Han hade fallit offer för delirium tremens, den fruktansvärda fylleri¬
galenskapen. Ingen kunde uthärda fasorna i detta sjukrum, där den
arme mannen yrade och vrålade och talade om syner, som nästan
kommo håren att resa sig på deras hufvuden, som åhörde honom. Och
vid hans dödsbädd stod en hvit gestalt, som strängt och obevekligt hvi-
skade : “ Kom ! Kom ! Korn ! ”
Genom ett besynnerligt sammanträffande fanns morgonen efter den
natt, då nyss skildrade syn visat sig för Legree, förstugudörren stående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
