Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
A llmänna läroverk—Aluminium.
32
sälla sig därpå hvarjehanda tecken på
förstördt nervsystem, darrningar i
händerna och andra kroppsdelar, spasmer,
partiella förlamningar o. s. v. Vid mera
häftig alkoholförgiftning inträda
vanligen också anfall af yrsel, ursinne,
konvulsioner och förryckthet, symtom
som fått det betecknande namnet
fylleri-galenskap (delirium tremens). Alla
kroppens organ kunna angripas, och
motståndskraften mot tillstötande
sjukdomar nedsättes i hög grad. I regeln
blir slutet också, att alkoholisten dukar
under för någon sådan sjukdom, där ej
spritförgiftningen mera direkt framkallar
dödsorsaken genom hjärtförlamning eller
blodkärlsbristning. Med förstöringen
inom kroppen går hand i hand en psykisk
nedbrytningsprocess: viljekraften
försvinner, ansvars- och hederskänslan förslöas,
själsförmögenheterna nedsättas och ej
sällan hemfaller den alkoholförgiftade
åt verklig sinnessjukdom.
Enda botemedlet mot den kroniska
alkoholismen är att afstå från bruket
af spritdrycker, och ju tidigare detta
kan ske, desto större äro utsikterna till
varaktig förbättring och fullständigt
återvinnande af hälsan. Tyvärr blir hos
de flesta alkoholister viljekraften redan
tidigt så försvagad, att de trots de bästa
föresatser ej kunna bekämpa det med
förgiftningens fortskridande allt mer
tilltagande begäret efter alkohol, hvarför i
sådana fall tvångsinternering på en för
sådana sjuka afsedd anstalt —
alkoholisthem — innebär enda möjligheten
till räddning. Förslag äro å bane att
från det allmännas sida med
lagstiftningsåtgärder och penninganslag reglera
och understödja detta räddningsarbete.
Allmänna läroverk (se
Elementarläroverk.)
Allmänning är den benämning, som
sedan gammalt brukats om skogsområden
tillhörande samhällen, såsom byar, sock-
nar, härader. Numera ha en stor del
af dessa allmänningar blifvit skiftade
mellan delägarna. Oskiftade återstå
häradsallmänningarna med en
sammanlagd areal af 104,881 hektar och hvilka
icke få delas utan skola bibehållas
oförminskade samt äro ställda under
skogsstatens förvaltning eller dess
uppsikt. Delägare i häradsallmänningar äro
häradets jordägare efter deras
oförmedlade hemmantal. Afkastningen af
häradsallmänning går i första rummet till
bestridande af omkostnaderna; uppstående
öfverskott användes till för häradet
gemensamma byggnader och i sista hand
till fördelning mellan delägarna.
De oskiftade sockenallmänningarna
uppgå till 536,873 hektar, hvaraf
kommer ensamt på Norrbottens län 279,820
och återstoden — 257,053 hektar — på
Gäfleborgs och Kopparbergs län. I
Norrbottens län stå de under skogsstatens
vård och förvaltning. I de två andra
länen ha delägarna mera fri
dispositionsrätt öfver allmänningsskogarna och ha
flerestädes, framför allt i Kopparbergs
län, genom afverkningsrättens afyttrande
bildat ansenliga fonder, med hvilka
kommunernas utgifter till större eller
mindre del bestridas.
Almanackor ha utgifvits i Sverige
sedan något mer än 370 år och sedan
år 1600 utkommit årligen. Utgifvandet
af almanackor är sedan 1747 uteslutande
privilegium för Vetenskapsakademien.
Genom ett k. bref af 2 juli 1858
bestämdes priset till 14 ore, hvilket ännu
är gällande. De svenska almanackorna
utgifvas, på grund af landets stora
utsträckning i norr och söder, uti fyra
olika upplagor: till Lunds, Göteborgs,
Stockholms oeh Haparanda horisonter.
Aln (se Mått, mål och vikt.)
Aluminium användes numera i
ganska stor utsträckning för tillverkning af
kokkärl, hvilka ha den fördelen att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
