Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Bad.
72
är förnämligast att betrakta som
reningsbad, det varma badet däremot vanligen
och det heta badet alltid såsom kurbad.
Hos oss tager man dock ofta de
indifferenta reningsbaden af alltför hög
värmegrad och med alltför kall afkylning
efteråt, så att de snarare få karaktären
af kurbad.
Det indifferenta helbadet, hvilket, som
nämndt, hufvudsakligast afser kroppens
rening, bör tagas vid en värmegrad af
34° till högst 36° C.; dess värmegrad
bör nämligen ligga en eller ett par
grader under kroppstemperaturen, så att
badvattnet hvarken tillför eller beröfvar
kroppen någon värme. Badets verkan
på huden ökas betydligt genom kraftig
frottering med badborste samt tvål eller
såpa under det man ligger i vattnet.
Vistelsen i vattnet bör icke öfverskrida
30 . minuter. Såsom afkylning efter
badet är en kort dusch på 25 — 28° eller
en hastig öfversköljning med 25° vatten
tillräcklig; i intet fall bör duschens
temperatur understiga 18—20°.
Det varma helbadet tages vid en
värmegrad mellan 36—40° G. Vanligen
serveras det så att det vid nedstigandet
har en värmegrad af 35 à 36°, hvarefter
temperaturen så småningom ökas till
37—39° o. s. v. Badets längd varierar
mellan 10, 12 och 15 minuter. Till
afkylning kan man begagna regn- och
strålduschar eller öfversköljningar;
stundom användas också för detta ändamål
s. k. halfbad på 14—18° i 1 Vi—2
minuter. Den angenämaste formen för
afkylning är en graderad dusch, börjande
med 30° och långsamt nedgående till
lägre temperatur. Däremot är s. k.
afkylning i karet icke att tillråda. Den
badade bör efter badet röra sig i fria
luften utan att anstränga sig. Svaga
personer böra icke bada på fastande 1
måge, utan helst på f. m. 2 à 3 timmar
efter frukosten. Det varma helbadet är
ytterst välgörande efter starka
muskelansträngningar, då man känner sig som
rådbråkad i kroppen, samt vid nervösa
rubbningar och häftiga
sinnesskakningar, äfvensom vid reumatiska åkommor
samt mag- och tarmsjukdomar. Användt
som nerv- och krampstillande medel,
närmar det sig det heta badet.
Det heta helbadet med en värmegrad
af 40—44° samt efterföljande inpackning
i filtar bör endast användas under
läkares uppsikt. Det ordineras mot
njurlidanden, vattusot, njurkolik m. m.
Varma salta had äro dels naturliga,
som tagas vid en saltkälla eller
hafskusten dels konstgjorda, som erhållas
genom att till ett vanligt karhad (helbad)
sätta en viss kvantitet koksalt. Baden
tagas af olika salthalt, ända upp till
4 %. Om exempelvis badkaret rymmer
400 liter vatten, erfordras för att erhålla
en 1 % lösning 4 kilogram salt.
Saltbaden vid västkusten hålla i regeln 2
à 2 ’/t % salt. Användas mot skrofulösa
åkommor, såsom stärkande medel o. s. v.
3. Romerskt eller turkiskt bad äro de
vanliga benämningarna på det torra
varmlufts-badet, hvilket är ett synnerligen godt
svettdrifvande medel samt särskildt
användbart mot förkylningar, gikt,
reumatism, hudsjukdomar, njurlidande m. m.
Ett fullständigt romerskt eller turkiskt
bad består af 3, 4 eller 5 afdelningar,
nämligen först afklädningsrummet,
vanligen en hytt, som har en temperatur
af 17—25°. Därifrån kommer man in i
tepidariet med en värmegrad af 52—55°
och en fuktighet af 30—35 % (mätes
med psykrometer). Här sitter man en
kort stund och inträder så i det andra
varmrummet, ealidariet, där
temperaturen är 65—70° och fuktigheten 15—
20 %. Här undergår man knådningen
eller masseringen, hvarvid hufvud, hals
och hål behandlas med strykningar och
tryckningar, extremiteternas muskler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
