Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Bibliotek—Binnikemask.
126
säte i England och som sedan sitt
stiftande spridt hortåt 200 miljoner
exemplar af bibeln eller delar däraf på cirka
370 språk eller dialekter. I Sverige
stiftades 1814 det änmi existerande Svenska
bibelsällskapet. I Europas öfvervägande
katolska delar existera ej några
bibelsällskap af den grund att den katolska
kyrkan ej tillåter bibelns fria spridning.
Bibliotek i betydelsen af offentliga
bok- och handskriftssamlingar äger
Sverige ett förhållandevis stort antal. De
tre förnämsta anstalterna af detta slag
äro K. Biblioteket i Stockholm, räknande
sin upprinnelse från Gustaf Vasas tid,
samt universitetsbiblioteket i Uppsala
och universitetsbiblioteket i Lund. Det
förstnämnda räknar inemot 320,000
band, Uppsalabiblioteket cirka 345,000
och Lunds universitetsbibliotek något
öfver 200,000 band. Dessa tre bibliotek,
som afgiftsfritt äro tillgängliga för hvem
som helst, äro stadda i rask tillväxt på
grund af stadgandet att hvarje
boktryckare inom landet är skyldig att till
hvartdera biblioteket aflämna ett
exemplar af hvarje nytryckt bok, tidning eller
skrift. Vid sidan af dessa tre
centralbibliotek existera åtskilliga andra
anmärkningsvärda bibliotek, förenade med
offentliga institutioner, t. ex.
Vetenskapsakademiens bibliotek, Gymnastiska
centralinstitutets bibliotek, Karolinska
institutets bibliotek,
Landtbruksakademiens bibliotek, Riksdagens bibliotek,
Statistiska Centralbyråns bibliotek, Svenska
akademiens Nobelbibliotek,
Vitterhetsakademiens bibliotek o. s. v. För
tillfredsställande af läslusten bland de breda
lagren ha grundats sockenbibliotek,
arbetarebibliotek o. s. v.
Bikarbonat, eller dubbelkolsyradt
natron, har mångsidig användning i
hushållet. Det har den egenskapen att
verka uppmjukande på fiberämnet i
grönsaker och äfven på segt kött. För detta
ändamål sätter man ungefär en knifsudd
till hvarje halfliter vatten, som
användes vid kokningen. För skidfrukter kan
man tillsätta något mera, i ali
synnerhet om vattnet är kalkhaltigt.
Bikarbonat gör vidare förträfflig tjänst, då
det gäller att hindra mjölk att rinna
ihop vid kokning, för hvilket ändamål
en liten tillsats är tillräcklig. Man kan
äfven med en sådan hindra mjölk att
surna. Smör, som fått härsken smak,
kan åter göras lika välsmakande som
färskt genom att urtvätta det i en
lösning af bikarbonat, hvarefter det dock
bör tvättas i rent vatten. Vidare är
bikarbonat ett besparingsmedel för socker
vid inläggning af frukt o. d. äfvensom
vid matlagning af sura saker, då syran
ej alltid kan i önskvärd grad bekämpas
af sockertillsättningen. En knifsudd:
bikarbonat mildrar syran. Slutligen bör
påpekas att bikarbonat med fördel låter
sig användas vid bakning, enär det
genom utvecklande af kolsyra gör degen
porösare. Det ingår också, jämte cremor
tartari eller vinsten, i bakpulver.
Bikarbonat är äfven välgörande mot
s. k. magsyra (sura uppstötningar,
halsbränna), då det intages en knifsudd i
sänder flera gånger dagligen. Om man
löser en half tesked bikarbonat i ett
glas vatten och därefter tillsätter en
fjärdedels tesked cremor tartari, får man
en uppfriskande dryck, s. k.
bruslemo-nad.
Bildstoder (se Statyer).
Binnikemask, en till bandmaskarna
hörande parasit, som ofta hemsöker
människan, förekommer i tre afarter, Tænia
s(ilium, eller vanliga binnikemasken, som
uppnår en längd af 2—3 meter, Tænia
mediocanellata, som blir ända till 4
meter lång och är tjockare och rörligare
än den andra arten, samt
Bothriocepha-lus latus eller breda binnikemasken, som
når en längd af ända till 8 meter. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
